Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 26 juni 1956 - Elektronik i kopplingsteknik, av Bertil Bjurel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
603
magnetiseringstillstånd snabbt omkastas, och i
avläsningstråden induceras en spänningsimpuls,
som indikerar en ackumulerad uppgift.
Ett ferritminne för magasinering av två siffror
fungerar på följande sätt, fig. 3. I minnet har
in-skrivits siffran k i den första raden och siffran 7
i den andra. Vid inskrivning t.ex. av siffran 4
sändes halva den för ferritkärnans
ommagneti-sering erforderliga strömmen (7/2) genom den
första vertikala tråden och halva erforderliga
strömmen (1/2) genom den horisontella tråden
U. Genom koincidens mellan de båda
strömmarna erhåller kärna 4 strömmen I och
magnetise-ringsriktningen omkastas. Resultatet blir att
siffran 4 definitivt magasineras i ferritminnet.
Vid avläsning av siffran sändes hela strömmen I
i motsatt riktning genom den vertikala tråden.
Härvid omkastas magnetiseringsriktningen för
kärna i, och en spänning induceras momentant
i den horisontella tråden A, dvs. samma tråd som
tidigare användes för inskrivning av siffran 4. I
vissa fall anordnas en tredje tråd enbart för
av-Iäsningsändamål. Minnen av ferritringar tycks
bli lämpliga element för magasinering av siffror
ävensom för omräkning av siffror vid
uppkoppling av telefonsamtal. Kärnminnena erhåller
sina impulser och avläses via transistordrivna
förstärkare.
Ferroelektriska minnen
En typ av minneselement, som man ställer stora
förhoppningar på, representeras av de s.k.
ferro-elektriska minnena. Ferroelektriska material
(Tekn. T. 1954 s. 621) uppvisar elektrisk
hysteresis och kondensatorer med sådana material
som dielektrika får elektriska egenskaper
liknande ferriternas magnetiska. Om en ferroelek-
Fig. 4. Elektroakustiskt minne uppbyggt av nickeltråd.
trisk kondensator uppladdas växelvis med olika
potential uppvisar kondensatorn ett högre värde
på kapaciteten än om uppladdning sker mer än
en gång i följd med samma polaritet. Detta
förhållande gör det möjligt att använda
kondensatorer med ferroelektriska dielektrika som
minnen. Ett vanligt material utgör kristaller av
ämnet bariumtitanat, BaTi03.
Elektroakustiska minnen
En annan typ av minneselement som man bl.a.
arbetat med är elektroakustiska minnen. Många
olika typer har utarbetats. Som ett exempel kan
anföras ett minne uppbyggt av en nickeltråd (fig.
4). När man vill magasinera en information i
nickeltråden sändes en eller flera kortvariga
elektriska impulser genom en spole i nickeltrådens ena
ände. Eftersom nickeltråden är magnetostriktiv
leder impulserna till akustiska vågor i
nickeltråden, som med en hastighet av ca 5 000 m/s
förflyttar sig längs tråden. I nickeltrådens andra
ände sitter en spole för avläsning av impulserna
och dessa matas efter avläsning och förstärkning
på nytt in i nickeltrådens ingångsände. På så
sätt kommer inmatade impulser t.ex. siffror
ständigt att vandra runt i nickeltråden och
finnas till hands, när man önskar avläsa dem.
Så snart intresse att behålla inmatade
minnesuppgifter ej längre finns, brytes förbindelsen
mellan förstärkaren i trådens utgångsände och
ingångsände, varigenom impulserna helt enkelt
försvinner. I en nickeltråd om ca 2 m längd kan
man magasinera alla de siffror, en abonnent tar
vid uppkoppling av telefonsamtal i Sverige och
behålla siffrorna magasinerade önskad tid.
Systemuppbyggnad
för elektroniska telefonanläggningar
Man kanske utan överdrift kan påstå att man
nu börjar skönja vilka elementtyper som har
framtiden för sig när det gäller elektroniska
automatsystem. I viss mån är man nog
fortfarande ute på osäker mark och kan komma att
bli korrigerad av utvecklingen inom de närmaste
åren. Lämpliga element utgör endast
byggnadsstenarna i ett telefonsystem och nästa stora
uppgift, som man överallt i världen är sysselsatt med
att lösa, är själva systemuppbyggnaden.
Fig. 3. Ferritminne för magasinering
av två siffror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
