Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 21 augusti 1956 - Synskärpa vid bilkörning i mörker, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
673
Synskärpa
vid bilkörning i mörker
612.843.364 : 656.13
Förmågan att se i skymning och mörker beror
huvudsakligen på funktionen av näthinnans stavceller, som är
samlade runtom hinnans centralt bakom pupillen
befintliga parti, där tappcellerna är koncentrerade. Tapparna
svarar för förmågan att se i dagsljus och möjliggör
urskiljandet av detaljer och färger. I mörker utvidgar sig
pupillen och de mera ljuskänsliga stavarna träder i
verksamhet, vilka visserligen icke ger ögat förmåga att se
finare detaljer och färger men dock ger väsentligt större
möjlighet för orientering vid ringa ljusintensitet, än vad
tapparna förmår.
Mätning av den för mörkerkörning viktiga
ljuskänsligheten kan ske med särskilda apparater (adaptometrar).
Som mått användes "tröskelvärdet" i ljusmängd
(millifoto-ner), vid vilket normal synskärpa erhålls. Vissa faktorer
inverkar härvid ogynnsamt, så att högre tröskelvärden
uppkommer, dvs. ögat fordrar större ljusmängd för
normal synskärpa. Sådana faktorer är ålder, brist på
blodsocker och A-vitamin, syrebrist vid t.ex. flygning på större
höjder eller genom koloxidpåverkan samt stimulantia eller
gifter, som påverkar kroppens autonoma nervsystem, t.ex.
alkohol och nikotin1’2.
Det har visat sig, att tobaksrökning även i ganska ringa
omfattning har mycket ogynnsam inverkan på
mörkerseendet och avsevärt ökar behovet av ljus, för att normal
synskärpa skall uppnås. Forskningen på detta område
inom flyget har också medfört, att i de flesta länder
piloterna icke tillåts röka i flygplanen, under det att, som
bekant, passagerarna i regel får röka under färden, utom vid
uppstigning och landning (brandrisk). Det måste anses i
hög grad sannolikt, att förarens tobaksrökning har minst
lika ogynnsam inverkan på trafiksäkerheten för bilar och
andra markfordon, när de färdas i skymning eller mörker.
Även om man ej ställer krav på rökförbud för bilförare,
är det av vikt att klargöra för dem, på vilket sätt och i
vilken grad rökning påverkar deras förmåga att se i
mörker.
Tobaksrökningens påverkan på synsinnet vid
mörkerkörning beror i första hand på syrebrist genom blodets
upptagning av koloxid. Om röken dras ner i lungorna vid
starkt rökbemängd luft eller genom "halsbloss" tränger
koloxiden från den ofullständiga förbränningen undan
syre från blodets hämoglobin, så att underskott av syre
uppstår. I andra hand inverkar nikotinet — för övrigt
redan genom munnens slemhinnor i olikhet med koloxid
Fig. i. Inverkan
av koloxid på
personers
flyghöjdstolerans,
dvs. samband
mellan verklig
flyghöjd och
fysiologisk
flyghöjd.
Fig. 2. Inverkan av luft förtunning motsvarande 2 300 m
höjd över mark samt av rökning vid markytan av tre
cigarretter i följd på ögats mörkerseende.
— på en persons konstitutionella syrebehov, som ökas
10—15 °/o, varigenom det av koloxiden åstadkomna
syreunderskottet får starkare verkan. Det anses vidare, att
nikotinets först stimulerande och sedan paralyserande
verkan på det autonomiska nervsystemets ganglieceller
möjligen kan tänkas nedsätta fordonsförares topprestationer,
men i detta avseende har fackmännen delade meningar1.
De ur hälsosynpunkt relativt ofarliga symtomen på akut
koloxidförgiftning eller tendens till yrsel, grumlat
omdöme, börjande huvudvärk etc. förekommer med säkerhet
icke för kroppsligen friska personer, förrän halten av
kol-oxidhämoglobin överstiger 10 vol-°/o. Denna
koloxidmätt-ning motsvarar inandning av luft med 0,006 %> CO under
längre tid3’4. Man har emellertid under senare år
konstaterat, att väsentligt lägre koloxidmättnmg starkt höjer
tröskelvärdet för mörkerseendets ljusbehov. Vid såväl
utländska1’2 som svenska undersökningar4 har uppmätts
5—10 o/o koloxidhämoglobin hos förare av bilar,
motsvarande en konsumtion av 20—30 cigarretter per dag
(cigarrrök innehåller flerdubbelt större procent CO). Även ett
fåtal cigarretter, rökta i följd, förmår dock åstadkomma
en koloxidmättning på över 4 °/o i blodet.
Symtomen vid syreunderskott i blodet på grund av
koloxidförgiftning eller genom förtunnad luft på större
höjder över marken är ganska likartade. Man talar därför
om "fysiologisk flyghöjd" och "verklig flyghöjd", fig. 1.
Diagrammet visar kombinerad verkan av flyghöjd och
koloxid, den sistnämnda i kvantiteter, motsvarande "ordinär"
cigarrettrökning1. Redan 5 %> koloxidmättning på
marknivå, motsvarar enligt bilden flygning på ca 2 500 m höjd.
Om en pilot, som flyger på ca 3 000 m höjd, samtidigt
skulle ha en koloxidmättning av 10 %>, skulle den
kombinerade fysiologiska verkningen härav motsvara ca 4 500 m
flyghöjd.
Röken från en ordinär amerikansk cigarrett innehåller
20—25 cm3 CO, varav ungefär hälften beräknas bli
upptaget i blodet, som i genomsnitt kan antas rymma ca 1 000
cm3 gas. En cigarrett ger sålunda ungefär en
koloxidmättning av 1—1,5 °/o (vid inhalering)2. Nyare försök i
lågtryckskammare med adaptometer i ett amerikanskt
flyg-laboratorium, fig. 2, har visat, att även relativt ringa
rökning, 3 cigarretter i följd under ca 100 minuter, har en
betydande inverkan på nattsynskärpan1’2 Ordinatan visar
"tröskelvärden" för normal nattsynskärpa i millifotoner i
logaritmisk skala. I provrummet är detta tröskelvärde 3,30
vid atmosfäriskt lufttryck. Vid sänkt tryck, motsvarande
ca 2 300 m flyghöjd, steg tröskelvärdet till ca 3,60 eller
ungefär med 0,3 logaritmiska enheter. Detta betyder, att
ljusbehovet för normal nattsynskärpa vid nämnda höjd
måste ökas med ca 100 °/o. Genom syretillförsel fick
försökspersonen sin normala synskärpa åter på ca 15 min,
varefter de tre cigarretterna röktes utan andra
förändringar av förhållandena vid försöken. Tröskelvärdet steg i
tydliga avsatser för varje cigarrett, dvs. ljusbehovet för
normal synskärpa ökades, och ökningen blev totalt ca 0,35 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
