- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
934

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 30 oktober 1956 - Andras erfarenheter - Ånglås för petroleumprodukter, av SHl - Lindan mot insekter på husdjur, av SHl - Gaskromatografi i fabriken, av SHl - Duktilt hafnium, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

934

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Ånglås för behållare.

Ånglås för petroleumprodukter. För att hindra att
petroleumprodukter avdunstar i behållare har man
konstruerat ett gastätt lås som i huvudsak består av en vätskefylld
gummiring, som för en 4 000 m3 cistern är 24 m i
diameter och 9 m hög (fig. 1). Oljan i behållaren täcks av ett
flytande, dubbeldäckat lock av stålplåt. Mellan dettas
lodräta vägg och behållarens ligger gummiringen som är
gjord av nylonväv, impregnerad med nitrilgummi.

Ringen är fäst vid taket och följer med i dettas rörelse
varvid den ger en praktiskt taget gastät förslutning
mellan taket och behållarens vägg. Den skyddas mot nötning
av ett gummiband med ribbor (British Chemical
Engineer-ing maj 1956 s. 52). SHl

Lindan mot insekter på husdjur. Man har använt
lindan, y-hexaklorhexacyklohexan, mot insekter på
nötkreatur, men förgiftningssymtom har iakttagits vid användning
av mer än 0,1-procentig besprutningsvätska. Vidare är
lindan så flyktigt att tätt upprepade behandlingar fordras,
och mjölken blir förorenad med lindan.

Man kan emellertid avsevärt sänka lindans ångtryck
genom att använda det tillsammans med en filmbildande
blandning av isomera klorerade terfenyler, som är
tillgängliga i USA under handelsnamnet Aroclor 5 460. Man
har därför vid en undersökning behandlat kor med ett
lin-danpreparat försatt med klorerade terfenyler.

Vid besprutning med denna blandning har man kunnat
använda tio gånger den vanliga dosen utan någon skadlig
verkan på korna. Det skydd insektbekämparen gav varade
i fyra veckor, medan vanlig lindanemulsion, anbringad i
icke giftig mängd, gav skydd i bara två dygn.

Vid användning av lindan med klorerade terfenyler
erhölls emellertid den första veckan relativt stor halt lindan
i mjölken; ett dygn efter besprutningen var den 8,4 mg/1
mot 0,85 mg/1 vid användning av vanlig lindanemulsion.
Man måste därför undanröja denna olägenhet innan den
nya metoden kan rekommenderas för praktisk tillämpning
(I Hornstein, W S McGregor & W N Sullivan i
Agri-cultural & Food Chemistry febr. 1956 s. 148—149). SHl

Gaskromatografi i fabriken. Ett analytiskt
separerings-förfarande, kallat gaskromatografi (Tekn. T. 1955 s. 912),
består i princip av att en blandning i gasform bringas i
kontakt med ett lämpligt lösningsmedel som i en kolonn
är fördelat i ett tunt skikt på en fast, finkornig fyllning,
t.ex. kiselgur. Separeringen av gasens komponenter beror
på dessas olika löslighet i vätskan och åstadkoms genom
eluering med en inert gas, t.ex. kväve, vilken verkar som
bärargas. Genom val av lösningsmedel kan man uppnå god
separering av ämnen med mycket närliggande
kokpunkter eller komponenterna i azeotropa blandningar.

Man började arbeta med denna metod i Storbritannien

för bara ca 5 år sedan, men trots den korta
utvecklingstiden har den nu nått en sådan fulländning att den tycks
vara mogen för driftkontroll och t.o.m. automatisk
driftreglering i kemiska fabriker. Dess viktigaste fördelar
uppges vara dess stora mångsidighet i användningen och dess
enkla och relativt billiga apparatutrustning. Visserligen är
den inte lika snabb som optiska metoder, t.ex. med
infra-rödspektrometer, men i jämförelse med destillationsanalys
är den synnerligen snabb.

Med gaskromatografi kan man kvalitativt och
kvantitativt bestämma t.ex. alifatiska kolväten med 1—10
kolatomer, lågkokande alkoholer, aldehyder, etrar, estrar,
aminer, amider, fettsyror, primära, sekundära och tertiära
substituerade kolväten, mättade och omättade föreningar,
såsom cyklohexan, cyklohexen, vatten i kolväten och
aro-mater i katalytiskt reformerad bensin.

I USA arbetar några oljeföretag på utveckling av
gaskromatografi till automatisk, kontinuerlig analys av
produktströmmar. Man använder redan metoden för
process-kontroll vid katalytisk reformering genom snabb
identifiering av C3- och C5-kolväten på laboratoriet. Vid andra
företag utnyttjar man gaskromatografi för att identifiera
spår av föroreningar, t.ex. metylpropionat, bensen och
etylakrylat i metylakrylat.

Vid analys av en blandning passerar varje komponent
genom absorptionskolonnen med en hastighet som bestäms
av dess fördelningskoefficient för gas-vätskefas. Den som
har största koefficienten kommer först ut ur kolonnen ocli
följs med vissa tidsmellanrum av de övriga. Om trycket,
flythastigheten genom kolonnen och temperaturen hålls
konstanta samt fyllningens sammansättning inte ändras,
är den tid som ett visst ämne behöver för att passera
genom kolonnen densamma och kan utnyttjas för dess
identifiering.

Så länge ren bärargas passerar från kolonnen genom
de-tektorsystemet ger detta en horisontell, rät linje på ett
diagram, men så snart ett annat ämne lämnar kolonnen
uppstår ett maximum i diagrammet (fig. 1). Den tid vid
vilken maximum uppstår identifierar ämnet, och arean
under kurvan är ett mått på ämnets koncentration i
provet (Chemical Engineering juni 1956 s. 116, 118, 120). SHl

Dnktilt hafnium. På grund av sitt stora
absorptionstvär-snitt (115 barn) för termiska neutroner har hafnium blivit
aktuellt som material för reglering av atomreaktorer.
Hafnium ingår i jordskorpan med ca 0,0004 % och finns
alltså i ungefär samma mängd som arsenik, beryllium,
germanium och uran. Det ingår i zirkoniummineral med 0,5—
2,0 "/o och utvinns vanligen som biprodukt vid tillverkning
av hafniumfritt zirkonium (Tekn. T. 1955 s. 633).

Vid framställning av duktilt hafnium utnyttjas en
jodid-process, liknande den som tidigare användes för zirkonium
(Tekn. T. 1952 s. 301, 626). Skillnaden är bara att ca
1 550°C behövs för sönderdelning av hafniumjodid mot ca
1 200°C för zirkoniumjodid. I dag kostar duktilt hafnium
75 $/lb (860 kr/kg), och dess pris skulle vara mycket
högre, om det inte erhölles som biprodukt.

De vid sönderdelning av jodiden erhållna metalliska
kristallstavarna överförs till bearbetbar form genom ljusbågs-

Fig. 1. Analysdiagram, erhållet genom gaskromatografi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0954.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free