- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
1082

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1956 - Bolidens försöksanläggning för anrikning, av John Hedlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1082

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Malmens tömning i krossfickan.

minskade inkörningssvårigheterna vid
igångsättningen av de nytillkomna malmernas anrikning
i driftverket. Särskild betydelse hade
försöks-anrikningen för tillgodogörande av
Renströmsmalmen. Denna blev brytvärd först sedan
anrikningsproblemet blivit löst.

Utvecklingen på anrikningsområdet för
sulfid-malmerna går emellertid raskt. De tekniska
förbättringarna vid de olika driftverken inom
bolagets arbetsområde med det nya Bolidenverket
i förgrunden krävde ett större försöksverk med
förbättrad teknisk utrustning och ökade
variations- och kombinationsmöjligheter.

Det nu färdigställda försöksverket
tillfredsställer de ökade kraven. Det planerades 1953 och
beslut om dess uppförande kom 1954. Det har
kostat 1,5 Mkr. Utrymmet i anrikningsverket har
medgivit att försöksverket kunnat läggas som
parallellsektor till de två driftsektorerna. Vid
planeringen lades stor vikt vid att försöksverket
skulle vara lämpligt för varierande uppgifter
(fig. 1).

Det skulle i första hand utrustas med vissa
målnings- och flotationskretsar, men göras
mycket flexibelt, så att omkopplingar lätt kunde äga
rum och hela maskingrupper urkopplas,
bort-monteras och ersättas med annan
försöksutrustning. Utrymmen skulle dessutom reserveras för
senare komplettering med maskinutrustning för
våtmekaniska och magnetiska anrikningsförsök,
vilka för närvarande har underordnad betydelse
för verksamheten. Stor hänsyn skulle tas till den
utveckling som kunde tänkas ske under de
närmaste åren inom målnings- och
flotationstek-niken och till det undersökningsarbete som
därigenom kunde bli aktuellt.

Med ledning av de resultat som erhållits vid det
äldre försöksverket har det nya verket planerats
för en normal kapacitet av 3 t/h för
komplexmalmer och på minst 1,2 t/h vid försök som av-

ser förbättring av anrikningsresultatet i
drift-verken. En avverkning på 1,2—1,5 t/h har visat
sig vara den minsta som ger i stor skala
reproducerbara resultat. Vid bearbetning av ej
komplexa malmer kan avverkningen ökas högst
väsentligt.

Försöksverket

Malminfrakt och krossning

Malmen transporteras till försöksverket med
lastbil och tömmes i en krossficka rymmande
40 m3 (fig. 2). I en parallellficka med 35 m3
rymd kan man lagra slig för omarbetning samt
finkornigt material, som ej behöver krossas.

I krossverket, vilket är beläget under dagytan,
sker krossningen i två öppna steg med siktning
emellan. Primärkrossen är en käftkross AT 5,
sekundärkrossen en Symons 4’ Standard.

Malmen kan krossas till <15 mm
styckestorlek. Matningen sker med en kommutatordriven
lamellmatare. Krossgodset lyfts i en 30 m hög,
enkelkedjad elevator till kvarnfickorna.
Elevatorn arbetar med trefaldig kapacitetsmarginal
och är försedd med slirkoppling och backbröms.
Genom en särskild, justerbar matare före
elevatorn erhålles jämn matning till den senare.
Krossverkets normalkapacitet är 25 t/h. Det
betjänas av en man, som med instrument har
kontroll över verkets transportanordningar. Slig
eller finkornigt material matas in över
skivma-tare och transportband.

Den krossade malmen lagras i tre parallellt
anordnade fickor om vardera 75 m3. På en
massa-utjämnad, dubbel skaktransportör fördelas
godset från elevatorn till fickorna. Med en ovanför
den ena kulkvarnsfickan placerad sikt kan malm
ursiktas i krossverket för användning vid försök
med malm som malkroppar.

Varje kulkvarnsficka rymmer ett till två dygns
förbrukning. Ett automatiskt provtagningsverk
medger provtagning och analys av malmen innan
den går till anrikning. Utmatning av malm från

Fig. 3. Kvarnhallen med tre kvarnar för primär målning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/1102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free