Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 5 - Provtursmetodik, av Hans G:son Hafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man göra en kontinuerlig registrering under
utlöpning med avstängd ånga från full fart.
Mätningarna kan lätt störas av yttre fel. En
excentrisk remskiva ger två impulser per varv,
en remskarv en impuls med skarvpassagens
frekvens osv.
På örlogsfartyg med enkelreduktion ligger
grundtonssvängningen vanligen vid ett lågt
varvtal, som motsvarar kanske blott 1/20—
1/50 av full effekt och är därför oskadlig,
medan två-nodsvängningen skulle komma först vid
kanske dubbla högsta varvtalet. Därför göres
sällan några torsionssvängningsmätningar
under dessa fartygs provturer.
På turbintankfartyg är axlarna så korta och
styva och varvtalet så lågt att
en-nodsvängningen kommer vid relativt hög effekt, medan i
vissa fall den första övertonen kan falla helt
nära fullt varvtal. Här är mätningar av stor
betydelse, även om man med beräkningar kan
förutse de kritiska varvtalen med god
noggrannhet. I vissa fall, fig. 14, kan beräkningar
och mätningar ge större momentvariationer på
grund av torsionssvängningar i
turbinroto-rerna än det konstanta vridmomentet.
Variationerna i propelleraxeln är dock i detta
exempel mindre än vridbelastningen.
Ljudmätningar har betydelse främst för att
man skall få objektiva värden på bullret såsom
obehagsfaktor för personalen men även för att
man i tvivelaktiga fall skall kunna spåra
orsaken till vissa frekvenser som underlag för
åtgärder. I fartygets inredning är det främst
bullret från propellrarna, särskilt om dessa
kavi-terar, som behöver bedömas. I maskin gäller
det ljud från dieselmotorer, turbiner ocli
kuggväxlar. Kuggväxelbullret är särskilt besvärligt
att analysera, enär många frekvenser kan göra
sig gällande. Det kan t.ex. vara drevaxlarnas
varvtal, kuggantalet på det stora kugghjulet,
antalet kuggar på fräsmaskinens delningshjul
och olika egenfrekvenser.
Ljudstyrkan mäts med batteridrivna
transportabla förstärkare med lämplig mikrofon,
där ljudstyrkan direkt anges i decibel i
förhållande till standardiserad referensnivå.
Frekvensanalys av bullret är däremot en
svårare uppgift. Tillgängliga frekvensanalvsatorer
är känsliga instrument, som ej lämpar sig att
transporteras ombord på fartyg. I vissa fall har
sådana mätningar dock lyckats. Härvid har
vanligen en elektrodynamisk givare fästs på
den maskin som stört och dess svängningar
analyserats. Den mest händiga metoden att
klara en ljudfrekvensbestämning ombord har
visat sig vara att spela in ljudet på
magnetofon-band och att sedan under
laboratorieförhållanden analysera det inspelade bandet. För att
eliminera inverkan av hastighetsvariationer hos
bandspelaren vid in- och avspelningen bör vid
inspelningen en referenston överlagras.
Specialmätningar
Ibland händer det att vissa
specialundersökningar utförs. Fartygets provturstid är ett unikt
tillfälle när det kan disponeras för allehanda
Fig. 15. Kylvattenmätning; Hj, H2, H, uppmätta tryck,
H0 med hänsyn till gränsskiktet beräknad
inlopps-energi.
prov utan alltför mycket inblandning av andra
intressen.
Ett exempel på en sådan mätning är
bestämning av strömningen och tryckförhållandena i
kylvattensystemet för huvudkondensorerna.
Intaget är utformat så att vatten på grund av
farten pressas genom systemet, och
kylvattenpumpen dras på endast när intaget ej ger
tillräcklig vattenmängd. Vattenmängden har i ett
sådant fall, fig. 15, uppmätts med tre
pitot-rör i avloppet från kondensorn. Rören var
instuckna med 120° avstånd i ett plan vinkelrätt
mot avloppsröret och förskjutbara radiellt samt
anslutna till var sitt kvicksilverfyllt U-rör.
Trycken på olika radier var ganska konstant
för två av rören, medan det sjönk kraftigt mot
periferien för det tredje. Något varierande
tryckfördelning erhölls vid olika farter.
Tryck-pulsationer gjorde också avläsningarna svåra
och osäkra. Sammanfattningsvis är
erfarenheten att man bör mäta på mer än tre radier och
göra flera mätserier vid samma fart. Förutom
mängden mättes även trycken i olika punkter
av kylvattensystemet och tryckskillnaderna
över de viktigare enskilda motstånden. Trots
felkällorna gav mätningarna god upplysning
över intagets effekt och hur tryckfallet
fördelas.
En annan specialmätning har gällt hur den
kaviterande kondensatpumpens kapacitet har
varierat vid krängning och upprätning av
fartyget. Kondensatpumpens tillrinningshöjd
varierar nämligen vid olika krängningsvinklar
och dessutom varierar kondensorns
vatteninnehåll. Vid en upprätning efter en gir kan
därför pumpkapaciteten höjas kraftigt, vilket kan
medföra svårighet att störningsfritt ta emot allt
vatten i avluftar-förvärmaren. För att göra
observationer härav gjordes i ett visst fall en gir,
som gav fartyget en konstant slagsida under
3—4 min, varefter man skiftade ror, så att mot-
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
