Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 6 - Elektroniska analogimaskiner, av Bengt Jiewertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos servomultiplikatorn är ca 0,1 %, medan
frekvensegenskaperna är starkt begränsade av
det mekaniska drivsystemet, t.ex. 1 % fel
redan vid 2 Hz.
Av elektroniska multiplikatorer finns många
olika typer1. Med den tidsuppdelade
multipli-katorn uppnås för närvarande2 högsta
noggrannhet, 0,02 % vid ca 5 Hz. Hos denna
multi-plikator bestämmer ena variabeln längden hos
en serie pulser medan andra variabeln
kontrollerar amplituden hos dessa. Medelvärdet av
pulserna erhålles efter filtrering och är
proportionell mot produkten av de två
variablerna. För att minska filtrets inverkan på
amplitud och fas vid räknefrekvenser måste
repetitionsfrekvensen väljas hög, ca 10 kHz.
Andra principer som ger sämre
noggrann-heter, 0,1 % eller mindre, är
triangelvågsmul-tiplikatorn, den kvadratiska multiplikatorn,
den i Sverige utvecklade Hall-multiplikatorn3,
AM/FM-multiplikatorn och den logaritmiska
multiplikatorn.
Reevs arbetar med en kvadratisk
multiplika-tor där felet i kvadreringskretsen
(approxime-rad med ett antal räta linjer) nedbringas med
en överlagrad triangelspänning så att
noggrannheten hos multiplikatorn blir 0,03 %
upp till ca 100 Hz.
Problemuppsättning och kontroll
De flesta maskiner har ett löstagbart
kopplingsbord där sammankopplingen av alla
räk-neelement för ett visst problem sker. För att
underlätta uppkopplingen finns ofta speciella
sladdar och kontaktdon. Vid ett stort problem
blir kopplingsbordet (ca 2 000 kontakthål) ofta
en oöverskådlig härva av sladdar. För att
kontrollera uppkopplingen finns därför speciella
provenheter, som automatiskt avsöker
kontakterna på baksidan av bordet och skriver ut
vilka kontakthål, som är förbundna. I europeiska
analogimaskiner är förstärkarna vanligen
uppdelade på flera kopplingsbord, fig. 2, vilket
underlättar kontrollen av uppkopplingen.
Koefficientpotentiometrarna inställes vanligen
för hand under belastning av förstärkarnas
in-motstånd. Som indikator vid denna inställning
användes t.ex. digitala voltmetrar med en
noggrannhet av 0,01 %. En del maskiner
använder servomotorer för inställning av
potentio-metrarna. Vid stora installationer kan hela
denna arbetsoperation då automatiseras och göras Z
mindre beroende av den mänskliga felfaktorn.
Varje maskin har en lampa till varje
förstärkare för att indikera överbelastning.
Lamporna är kopplade till en central indikator, som
ger t.ex. akustiskt alarm, då någon förstärkare
överbelastas.
För att registrera utstorheterna användes
skrivare med upp till åtta kanaler. Skrivaren
kan vara utförd så att den automatiskt, före
och efter varje registrering, för varje kanal
anger nolläge, eventuellt inställt
begynnelsevärde samt skalfaktor. Dessa skrivare har ca 1 %
noggrannhet och 50 Hz övre frekvensgräns.
Fig. 2. Europeisk analogimaskin (SEA, Frankrike)
med flera kopplingsbord.
Andra utenheter är t.ex. XY-skrivaren med en
noggrannhet av 0,1 %, oscilloskop,
skrivmaskiner och digitala stansapparater.
Ett av de största problemen i samband med
analogimaskiner är kontrollen av det erhållna
resultatet och bestämningen av felgränserna.
Denna kontroll omfattar i kronologisk
ordning: transformeringen av de matematiska
ekvationerna i lämplig tidsskala,
uppsättningen av ekvationerna i diagramform för
maskinen, uppkopplingen av problemet samt
kontrollen av alla ingående räkneelement. De
första operationerna kontrolleras bäst om två eller
flera personer var för sig går igenom de olika
leden. Kontrollen av maskinen sker dels
statiskt, dels dynamiskt. I första fallet avläses
koefficientinställningen hos alla potentiometrar
Fig. 3.
Likspännings-förstärkare
med
vibra-torstabili-sering för
minskning
av
nollpunkts-driften.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
