Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - STF i mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STF i mars
Den grundkurs i regleringsteknik som stod på
programmet för STF:s kursverksamhet den 11—16
mars hade samlat inte mindre än 127
medlemmar, även sedan man måst lämna återbud på 82
anmälningar på grund av platsbrist. Dessa 82 är
dock välkomna åter den 6—11 maj 1957 då kursen
upprepas. Den var uppdelad på fyra avsnitt: teori,
byggelement, tillämpningar och räkneövningar. I
programmet hade angivits att för deltagande
fordrades kunskaper om differentialekvationer
motsvarande vad kemister lär sig vid de tekniska
högskolorna. Det visade sig emellertid att just
matematiken i ett par avsnitt verkade avskräckande framför
allt på kemisterna, som ville ha enklare formler för
processreglering. Laszlo von Håmos’ allvarliga
un-strykande att just regleringen av kemiska processer
och system ofta leder till mycket invecklade
matematiska beräkningar är dock en tankeställare. Den
som i sin dagliga verksamhet har behov av att vara
förtrogen med regleringsanordningar av olika slag
måste även friska upp sina matematikkunskaper i
erforderlig omfattning. Kursdeltagarna
återsamlades den 1 april då under kursen utlämnade
övningsuppgifter genomgicks.
Liksom regleringstekniken är också energifrågorna
ett samlande horisontellt ämne för alla STF:s
medlemmar. Sifeo hade den 7 mars inbjudit medlemmar
från avdelningar M, E, K, B och S att tillsammans
med de egna medlemmarna behandla "Bränsle- och
elkraft för industrin — dagens och morgondagens
problem och möjligheter". Inledare var Erik
Severin, Folke Petri, Donovan Werner och Folke Petrén.
Energiförsörjningen är brännande aktuell,
Suez-krisen kan illustrera dagens svårigheter och
Bränsle-utredningens slutsatser morgondagens. Sveriges
totala energiförsörjning utgör ca 25 milj. ekvivalenta
stenkolston varav 75 °/o måste importeras,
huvudsakligen i form av olja. Oljetillförselns stora
känslighet för nationella förvecklingar gör oljelagringen
till en nödvändighet (Tekn. T. 1957 s. 213).
Elförsörjningen är för närvarande i ett kritiskt läge.
Svårigheterna kan ej övervinnas förrän på lång sikt,
ransoneringsrisken är stor för de närmaste åren
(Tekn. T. 1957 s. 219). Vattenkraftutbyggnaderna
liksom oljelagringsbyggnaderna måste ges prioritet.
För morgondagen har Bränsleutredningen förordat
en aktiv energipolitik, karakteriserad av snabbaste
möjliga utnyttjande av atomenergi och fortsatt
utbyggnad av vattenkraft (Tekn. T. 1956 s. 1097).
Inom industrin kan mycket göras för att spara på
energi, givetvis främst i de stora energislukande
industrigrenarna, cementindustrin och järn- och
stålverken. Dagens investeringssituation gör det
emellertid svårt att installera bränslebesparande
apparater. En övergång från två- till treskiftsarbete
skulle hjälpa mycket.
Energifrågor sysselsatte också Mekanik den 26
februari, då E Justi, professor vid Tekniska
Högskolan i Brunschweig, inför 40 personer berättade
om sitt bränsleelement, dvs. en anordning som
överför bränsle direkt i elektrisk energi (Tekn. T. 1956
s. 617). Knuten i problemet är att få lämpliga
elektroder och Justi hade utarbetat sådana som kunde
arbeta med tekniskt rena gaser under det att andra
konstruktioner, t.ex. i England, kräver nära nog
kemiskt rena gaser.
Föredragshållaren berättade under diskussionen,
att man i Tyskland planerat att bygga en
försöksanläggning för ca 1 000 A för eventuell användning
i samband med aluminiumframställning. Om i en
framtid USA:s och Arabiens jordgastillgångar skulle
kunna utnyttjas på detta sätt, skulle väldiga
mängder elektrisk energi kunna erhållas. Enär
oxidationen i ett bränsleelement ej går direkt till vatten
utan över vätesuperoxid torde det vara möjligt att
framställa denna produkt vid sidan om elektrisk
energi, något som kan ha intresse för t.ex. ubåtar.
Justi kunde ännu inte säga något om priset på
energi ur bränsleelementet, och under diskussionen
framfördes vissa tvivel på att man kunde avsätta
likströmskraft vid låg spänning till
konkurrenskraftigt pris. Att emellertid elenergi under speciella
förhållanden kan betalas väl, klargjordes då Justi
nämnde att priset för elektrisk kraft ur
ficklamps-element för närvarande uppgår till ca 80 kr/kWh.
Rakt upp i luften begav sig 45 medlemmar av
Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
den 13 mars då de hörde G Eggers från det franska
flygmotorföretaget SNECMA i Paris tala om denna
firmas arbete på utveckling av anordningar för
vertikal start och landning med reaktionsdrivna
flygplan.
Planen skall styras och stabiliseras genom
strål-avlänkning (Tekn. T. 1955 s. 473). Utvecklingen har
bedrivits i etapper: med rena strålavlänkningsprov,
stabilitetsprov med kardanupphängd motor samt
slutligen flygprov med motor som fjärrstyrs från
marken upp till en höjd av ca 10 m under
omfattande säkerhetsanordningar. Prov skall börja med
förare placerad på den flygande motorn (Tekn. T.
1956 s. 1103).
Trafikfrågor sysselsatte också SVR den 8 mars då
Kurt Leibbrand, professor vid ETH, Zürich, talade
om nya synpunkter på trafikplanering i stora
städer. Han behandlade särskilt trafikingenjörens
arbetsuppgift, mål och metoder. Även om de flesta
nya impulser på trafikplaneringsområdet kommer
från USA, måste dessa tillämpas med varsamhet i
Europa där man får ta hänsyn till gammal
bebyggelse i städernas inre områden. Man har för övrigt
god nytta av att studera trafikplaneringen för de
äldre trafikmedlen, t.ex. järnvägar, då man nu
försöker bygga för flyg och tunnelbanor.
Redan tre dagar senare, den 11 mars,
sammanträdde SVR på nytt för att höra P Ph. Jansen från
det holländska Rijkswaterstaat tala om Hollands
kamp mot havet. Bottnen utanför Holland utgörs
överallt av sand som måste skyddas mot in- och
utströmmande tidvatten genom beläggning med
videfaskinmattor, vilka belastas med sten.
Stenmaterialet är sällsynt i Holland och därför dyrt,
och även tillgångarna på faskinmaterial är
begränsade. Man har därför planerat att ersätta den
normala faskinbädden med plastmattor.
"Deltaplanen" är ett företag som skall ge ökat
skydd åt 1953 års katastrofområde. Man bygger här
en ny försvarslinje utanför den gamla för en
kostnad av 2 000 Mkr.
För att hålla ett jämförelsevis konstant
vattenstånd i Rotterdams hamnområde även då det är
381 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
