Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 25 - Kulugn för värmebehandling av kornformigt material, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulugn för
värmebehandling av
kornformigt material
621.783.223.5
För värmebehandling av fasta kornformiga
material har konstruerats en rullugn med kulor
som värmetransporterande kroppar. Ugnen
kan användas antingen för relativt finkornigt
material, varvid man har större kulor, eller
för grövre material, varvid man har små kulor.
Kulorna cirkulerar genom ugnen och en
uppvärmningsanordning. Det material som skall
värmebehandlas får passera genom ugnen,
antingen i medström eller i motström i
förhållande till kulorna. Det har visat sig att man
fålen mycket god värmeöverföring, och genom
att använda finkornigt material kan man få
mycket kort behandlingstid — några minuter
mot flera timmar vid andra metoder. Ugnen
får därför i förhållande till genomsättningen
mycket små dimensioner.
Ugnens konstruktion
Såsom nämnts är ugnen en rullugn, fig. 1. Den
är upplagd på rullar och roterar med liten
hastighet. Den på fig. 1 visade ugnen är tänkt
använd för relativt fint material och grövre
kulor. De i förväg uppvärmda kulorna matas in
från den ena sidan (fig. 1 t.v.), passerar genom
ugnen och lyfts av medbringare, genom vilka
det fina godset sållas bort, upp till en tratt i
ugnens högra del, varifrån kulorna leds bort
till uppvärmningsanordningen. Det gods som
skall behandlas tillförs från den andra sidan
(fig. 1 t.h.), passerar genom ugnen i motström
mot kulorna och faller i ugnens vänstra del
ner genom springor, som är så smala att
kulorna inte kan komma igenom. Längst ut åt ena
sidan (fig. 1 t.v.) är ugnen försedd med skov-
Enligt uppgifter från Aspegren & Co, Stockholm.
lar som lyfter upp godset till en tratt,
varigenom det lämnar ugnen. Vid värmebehandlingen
eventuellt bildade gaser bortleds genom ett
gasavlopp.
I en ugn för värmeöverföring i medström
tillför man både kulor och gods genom ugnens
ena gavel och anordnar vid den andra såväl
utsållning av godset som lyftning och
bort-transport av kulorna. För mer komplicerade
processer kan man kombinera t.ex.
motströms-och medströmsugnar på lämpligt sätt.
Värmeöverföring
Av väsentlig betydelse för ugnens
dimensionering och beräkning av erforderlig mängd kulor
är värmeöverföringen från kulorna till det
kornformiga godset. En experimentell
undersökning av värmeövergångstalet har gjorts vid
University of California av D W Mitchell.
Mätningarna gjordes i en stålcylinder med
gavlar med 280 mm diameter och 355 mm
längd. I den ena gaveln var upptaget ett 63 mm
hål. Cylindern, som hade horisontal axel,
roterades under proven med 27—30 r/m.
Mängden kornformigt gods som fylldes i cylindern
var 1—1,25 kg. Mätningen av
värmeöverföringen gjordes vid varje försök med en enstaka
stålkula, försedd med termoelement för
bestämning av temperaturen. Vid proven
värmdes stålkulan till en temperatur över 700°C och
infördes genom hålet i gaveln på den
roterande cylindern. Temperaturförloppet under
kulans avkylning i det kalla godset bestämdes
och ur avkylningskurvan beräknades sedan
värmeövergångstalet, varvid tiden för
avkylning från 500°C till 250°C lades till grund.
Prov gjordes med tre olika kulor, med
diametern 22, 32 och 51 mm, men någon större
inverkan av kulstorleken erhölls inte. Däremot
inverkade godsets kornstorlek, och av särskild
betydelse för värmeövergången var närvaro av
fina partiklar. För krossad järnmalm ocli
krossat grus erhölls i genomsnitt
värmeövergångstal på 490 och 400 W/m20C (420 och 340
kcal/m"h°C), om alla de fina partiklarna var
med. Om det finaste siktades ifrån, så att
kornstorleken låg mellan 9,5 och 6,4 mm, sjönk
värmeövergångstalet för grusmaterialet till 91
\V/nr°C (78 kcal/m2h°C). De erhållna
värme-övergångstalen är, särskilt då finkornigt
material är med, mycket liöga och gör att de
erforderliga värmeöverförande ytorna blir små.
Kulugn i laboratorieskala
En laboratorieundersökning över metodens
användbarhet för pvrolys av skiffer har gjorts
vid University of Denver under ledning av
Charles H Prien. Den härvid använda ugnen,
som hade 300 mm diameter ocli 750 mm längd
och var avsedd för behandling av högst 150
kg/h skiffer, var byggd för motström.
Endast själva pyrolysprocessen undersöktes
vid dessa prov, varvid kulorna värmdes till
högst 650° C i ett separat torn genom gaseld-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 4 95
Fig. 1.
Kulugnens princip;
motströmsdrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
