Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Skadeverkan av markskakningar vid sprängning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Utvärdering av ett
vibrogram;
nedtill
tidsmarkering.
Skadeverkan
av markskakningar
vid sprängning
624.059.22
622.235
Om man skall spränga nära byggnader eller
andra konstruktioner, t.ex. broar, bestämmer
markskakningen hur sprängningen skall
utföras. I regel har man härvid sökt undvika
skador till varje pris, men det kan ifrågasättas om
detta är riktigt.
Stränga restriktioner vid arbetets utförande
kan nämligen ibland göra sprängningen
mycket dyr, medan de skador som undviks, t.ex.
fall av puts eller enstaka sprickor, kan
repareras eller ersättas till ett måttligt belopp. Om
man inte riskerar personskador, kan det
därför vara ekonomiskt riktigt att tillåta mindre
skador för att arbetet skall bli billigare.
Denna princip har tillämpats under de
senaste åren vid sprängning i Stockholm. Vid
omdaningen av nedre Norrmalm händer det
ofta att de byggnader, som omger en
spräng-plats, ganska snart skall rivas. Man har därför
kunnat riskera vissa skador på dem, varigenom
det nu finns ganska många fall av
finsprick-ning och putsfall på byggnader och några
exempel på svår sprickning. I alla dessa fall
är laddningen, tändföljden och avståndet till
byggnaden kända. Vidare har
markskakningen registrerats.
Markskakningarnas registrering
och karaktär
Man har registrerat markvibrationerna vid
sprängning med en nykonstruerad
Cambridge-vibrograf som belastats med 40 kg för att den
skall förbli i kontakt med underlaget även vid
accelerationer på upp till 10 X 91. De
registrerade markskakningarna har ofta mångfaldigt
Referat av uppsats av U Langefors, H Westerberg & B
Kihlström i Jernkontorets Annaler maj 1957 s. 261—299.
Fig. 2. Elastiska deformationer av en vägg genom
drag-, skjuv- och böj påkänningar till följd av en
våg i markgrunden.
större frekvenser än de som angivits i
facklitteraturen. Detta beror inte på
egensvängningar hos instrumentet utan på den fasta
urbergsgrunden.
Mätinstrumentet placeras oftast på
berggrunden intill byggnaden eller inne i denna så att
det får så god kontakt med berget som möjligt.
Man bestämmer alltså grundens svängningar
av vilka svängningarna i väggar och golv
beror. Tillåtlig storlek hos vibrationerna anges
också i praktiken lämpligast för grunden.
Ur de vibrogram, som instrumentet ritar,
bestäms maximal amplitud, frekvens,
svängningshastighet och acceleration. Vertikala
avståndet mellan två på varandra följande
motsatt riktade utslag anges som dubbla
amplituden 2 A, fig. 1. Man kan med tillräcklig
noggrannhet betrakta svängningen som en
sinus-svängning med amplituden A. Dess frekvens v
kan erhållas ur tiden för en halv svängning t„
och tidsmarkeringen tx, som är 0,1 s; man kan
sedan beräkna största svängningshastighet v
och acceleration a ur ekvationerna
v = 2 n v A och a = b n2 v" A
Man har vid sprängning i urberg med
relativt små laddningar (< 100 kg) på litet avstånd
från sprängplatsen iakttagit höga frekvenser hos
vibrationerna. Vid stora salvor och på större
avstånd har frekvensen blivit mindre. Man har
registrerat frekvenser på 5—500 Hz,
amplituder på 5—500 n och accelerationer på upp till
30 X g.
Vid mätning av vibrationernas tre
komposanter har man funnit att dessa vanligen är av
samma storleksordning eller att
vertikalkom-posanten dominerar. Det anses därför i
allmänhet tillräckligt att mäta bara den
sistnämnda.
Skadeverkan
En vägg, som utsätts för svängningar i
grunden, deformeras på olika sätt beroende på den
inkommande vertikalsvängningens karaktär,
fig. 2. Avgörande är bl.a. relationen mellan
väggens egenfrekvens v0 och den påtvingade
svängningens frekvens v.
Töjningen av väggen ändrar sålunda karaktär
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
