Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Hänt inom tekniken - Propellerteknik - Junior-Sifeo i vardande? - Statens Konsumentråd - Ett danskt trafikforskningsinstitut - International Atomic Energy Agency
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreligger inom propellertekniken gjordes av T
Stephanson som ville införa en på ett nytt sätt
definierad karakteristisk hastighet.
Kavitation hos propellrar har hittills i huvudsak
studerats i homogent hastighetsfält. Man borde
emellertid ta hänsyn till inverkan av det framför
propellern gående akterskeppet, sade Carsten D
Lövstad. Man skulle på detta sätt få en bättre
överensstämmelse mellan modellproven och de verkliga
förhållandena. Gjorda jämförelser synes visa, att
metoden betyder ett långt steg i riktning mot säkra
prov av medströmspropellrar.
Ulf Edstam och Nils Eriksson behandlade slutligen
propellerdimensioner och propellerkostnader.
Propellrar beräknas nu för kavitationsfrihet och för att
tåla en given påkänning, men detta är ej någon
garanti för att en sådan propeller är optimal på så
sätt att den gör av propellern beroende kostnader
under fartygets livslängd till ett minimum. Ett ökat
beräkningsarbete skulle löna sig; nu utgör
konstruktions- och ritkostnaderna endast 2/ä %> av
totalkostnaden för en medelstor propeller, medan
motsvarande kostnader för hela fartyget är av
storleksordningen 2—4 °/o.
Junior-Sifeo i vardande! Vid en informationskväll
den 10 maj 1957, till vilken styrelsen för Svenska
Ingenjörsföreningen för Ekonomi och Organisation
(Sifeo) hade inbjudit ett antal teknologer ur tredje
och fjärde årskurserna vid KTH, diskuterades
bildandet av en juniorförening med teknologerna som
medlemmar och ansluten till Sifeo. En sådan
förening skulle kunna ta upp ämnen till diskussion
som är av aktuellt intresse för teknologerna, och
föreningen skulle häri erhålla hjälp och stöd från
moderföreningen.
Diskussionen resulterade i att några teknologer
utsågs att tillsammans med Sifeos styrelse utreda
frågan.
Statens Konsumentråd började sin verksamhet
den 1 januari 1957. Ordförande är professor Nils
Gralén, Göteborg. Rådet skall arbeta för
samordning av konsumentvaruforskning och
konsumentupplysning inom landet samt uppta kontakter på
området med olika länder, speciellt de nordiska,
och därvid ta hänsyn till vad som görs inom
näringslivet, inom enskilda forskningsorgan och inom de
statligt understödda eller statliga institutionerna.
Rådet har ett årligt anslag till sitt förfogande att
fördela som bidrag till konsumentforskning och
-upplysning. Under de fem första månaderna 1957
har rådet utdelat 482 000 kr.
Av denna summa har bl.a.
Varudeklarationsnämnden beviljats ett anslag för att bestämma
mätmetoder för vissa egenskaper hos konfektionerade plagg.
Det gäller att finna en metod att laboratoriemässigt
utsätta ett plagg för "normal" påfrestning för att
kunna utarbeta normer för gradering av plaggen.
Normerna skall användas för varudeklarationer om
konfektioneringen i färdigsydda plagg. De
egenskaper som skall studeras är i första hand
formbeständigheten och sömhållfastheten.
Svenska Slöjdföreningen har erhållit ett anslag för
undersökning av hushållsporslin för att klarlägga
behovet av olika typer keramiskt hushållsgods,
antalet lämpliga servisdelar samt kraven på de
enskilda delarnas utformning och måttsättning med
hänsyn till deras praktiska användning.
Skoindustrins Forskningsinstitut har även fått ett
anslag för kompletterande passformsforskning för
herr- och barnskor.
Statens Nämnd för Byggnadsforskning har erhållit
ett anslag för att undersöka organisationen av
tvättförsörjningen i bostadsområden. Undersökningen
utgör första etappen av en utredning vars syfte är
att åstadkomma riktlinjer för utrymme och
utrustning för tvätten inom såväl flerfamiljshus- som
enfamiljshusområden.
Rådet har vidare givit i uppdrag åt en särskild
sakkunnig att inventera den tvättforskning som pågår
i landet, för att man skall kunna överblicka arten
och inriktningen av den forskningsverksamhet som
bedrivs vid olika institutioner.
Ett danskt trafikforskningsinstitut föreslås
upprättat som en självägande institution under
Aka-demiet for de tekniske Videnskaber.
Bland de områden som institutets verksamhet i
första hand skulle omfatta kan nämnas
kommunikationsteknik ("traffic engineering"),
trafikutvecklingens sammanhang med stads- och
regionplanering, olika transportformers driftekonomi och
samhällsekonomiska betydelse, vissa metodfrågor (t.ex.
principer för trafikräkning, trafikprognosering,
beräkning av trafikanläggningars kapacitet), interna
transporter och materialhantering.
Institutet skall på uppdrag av myndigheter eller
enskilda utföra undersökningar eller avge yttranden
i frågor inom dess verksamhetsområde. Det skall
vidare upprätthålla internationella kontakter på
trafikforskningsområdet, särskilt med de övriga
nordiska länderna, och utgöra dansk förbindelselänk i
ett eventuellt gemensamt nordiskt organ för
trafikforskning.
International Atomic Energy Agency. Hur
värdefull atomkonferensen i Genève 1955 än var,
utgjorde den endast en temporär lösning på det
internationella samarbetsproblemet för atomfrågorna och
för övrigt också bara en lösning på ett område,
nämligen den vetenskapliga informationen. Man
hade självfallet att fortsätta på den inslagna vägen
och finna lämpliga metoder för fortlöpande
information om vad som händer på kärnforskningens
olika områden. Därtill kom emellertid den
synnerligen vitala frågan hur man skall kunna skapa
tillgång till råvaror, materiel och apparatur för sådana
länder som inte själva hade kunnat få ett
tillräckligt utvecklat atomenergiprogram i gång. Frågan om
att skapa en sorts marknad för atomenergimaterial
är betydligt svårare att lösa än den som gäller
informationen. Under hela den tid dessa frågor har
varit aktuella har diskussionerna kretsat omkring
någon form av internationellt organ för
handhavande av dessa uppgifter.
Ett internationellt samarbetsorgan för
atomenergiverksamheten, International Atomic Energy Agency,
framföddes efter åtskilliga födslovåndor den 26
oktober 1956. Stadgan för denna organisation
undertecknades då av sjuttio länder, bland dessa samtliga
stormakter samt Danmark, Island, Norge och
Sverige. Senare har ytterligare ett antal signatärmakter
anslutit sig. I samband med undertecknandet utfäste
sig USA att ställa 5 t uran 235 till organisationens
förfogande samt att därutöver tillskjuta lika stora
kvantiteter uran som övriga medlemsländer
sammanlagt kommer att erbjuda organisationen.
International Atomic Energy Agency skall ha till
uppgift att påskynda och utöka atomenergins bidrag
till världens fredliga framåtskridande, samtidigt som
organisationen i största möjliga utsträckning skall
hindra att dess verksamhet på något sätt utnyttjas
för militära syften. Dessutom skall organet
förmedla tekniskt bistånd samt vid behov självt
uppföra och driva atomenergianläggningar.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
