- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
690

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 31 - Statens vattenkraftplaner, av Tore Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid uppgörandet av det här redovisade
programmet har man valt att basera det på en
belastningsökning av 850 MkWh/år fram till 1962
och 1 125 MkWh/år därefter och på att
produktionsförmågan hos
vattenkraftanläggningarna vid normal vattentillgång skall vara 10 %
större än belastningen.

Detta innebär bl.a., att den ytterligare ökning
av belastningen utöver 1 125 MkWh/år, som
man har att emotse under 1960-talets senare
del, tillgodoses med atomkraft.

Det uppställda målet är självfallet blott att
anse som en arbetshypotes. I verkligheten
måste programmet undan för undan modifieras
med hänsyn till de aktuella förhållandena vid
de tidpunkter, då beslut om de olika
utbyggnaderna måste fattas.

Utbyggnadernas planering i stort

En förutsättning för att vattenkraftstationerna
skall kunna utnyttjas rationellt är, att
vattendragen blir väl reglerade. Detta framgår klart,
om man betänker, att vattenföringen i de
norrländska älvarna är mycket låg under vintern,
då kraftbehovet är som störst. Genom
regleringarna höjs vintervattenmängden till ett
värde, som kanske är 3—4 gånger så högt som det
naturliga. Detta innebär, att om man inte
reglerar vattendragen, skulle man vara tvungen att
bygga 3—4 gånger så många kraftstationer. I
medeltal torde omkring en tredjedel av kraften
härröra från regleringarna men av kraften
under vinterhalvåret omkring två tredjedelar.

Ju större del av fallhöjden i ett vattendrag,
som är utbyggd, ju större nytta ger
regleringarna i älven. Å andra sidan — ju bättre reglerat
vattendraget blir, desto förmånligare blir det
att bygga ut ytterligare fallhöjd. Det är därför
naturligt, att man strävar efter att koncentrera
utbyggnaderna till vissa älvar, så att dessa
åtminstone i huvudsak blir färdigbyggda så snart
som möjligt.

En sådan planläggning är önskvärd även ur
andra synpunkter. Det förhåller sig nämligen
så, att skadeverkningarna av regleringarna i
regel blir mindre, när älven är färdigutbyggd
än i mellanstadierna. När älven blir avtrappad
med dammar, kan man nämligen variera
tappningen efter kraftbehovet genom att tappa
synkront vid varje steg i trappan, och därigenom
kan vattenståndsvariationerna begränsas, så att
de i slutstadiet i allmänhet blir mindre än vid
naturliga förhållanden. Det är också en fördel,
att skadorna på det viset snabbare kan
regleras slutgiltigt än om nya företag tillkommer
under en lång tidrymd. Även med hänsyn till
belastningen på vattendomstolarna och på vår
egen organisation är det lämpligt, att utbygg
naderna begränsas till ett fåtal älvar.

Det kan alltså synas eftersträvansvärt att
bygga en älv i sänder och samtidigt färdigställa
alla erforderliga regleringar i den älven. Detta
går emellertid inte att genomföra i praktiken,
beroende exempelvis på strömfallsägarnas
olika intressen, utbyggnadskostnaden för olika

Fig. 2. Produktionsförmågan i Vattenfallsstyrelsens
vattenkraftstationer under de senaste ären och clen
beräknade ökningen enligt utbyggnadsplanerna. Den
fortsatta utbyggnaden beror i hög grad på
utvecklingen inom vattenbyggnads- och
atomkraftsområdena. Den kurva för 1968 och framåt som antytts
torde få anses som en kvalificerad gissning enligt
vilken vattenkraften i huvudsak skulle vara tagen
i anspråk omkring 1985.

fall, arbetsmarknadsförhållanden osv. Det är
därför nödvändigt att i viss utsträckning
fördela utbyggnaderna och regleringarna på flera
älvar.

Bristen på teknisk personal gör det
nödvändigt att såvitt möjligt välja stora anläggningar.
Behovet av teknisk personal är nämligen inom

Tabell 1. Vattenfallsstyrelsens
utbyggnadsprogram fram till 1963

Luleälv MkWh/år

Porsi ............................................................960

Messaure ......................................................1 800

Edefors ........................................................750 3 510

Skellefte älv

Vargforsen ..................................................400 400

Umeälven

Stornorrfors ................................................2 200

Tuggen ........................................................420

Rusfors ........................................................180

Grundfors ....................................................440

Stensele ........................................................230

Umluspen ....................................................380

Gardfors ......................................................275 4 125

Ångermanälven

Forsmo (utvidgning) ................................200

Långbjörn ....................................................390

Stalon ..........................................................550 1 140

Indalsälven

Järkvissle ....................................................420 420

Summa 9 595

690 TEKNISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free