Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 32 - Vattenekonomi i livsmedelsindustrin, av Sven O Månsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 3. Avloppsvattnets mängd och BS-tal
under 1939 vid ett svenskt sockerbruk för 2 000
t/dygn betor
Mängd [-Syreförbrukning Person-ekvi-i-] {+Syreförbruk- ning Person- ekvi- i+} valent
1/min mg/1 kg/mir
Diffusionsvatten . . 1 500 1 000 1,50 36 000
Pressvatten ...... 800 2 500 2,00 48 000
Smutsvatten ..... . 13 500 175 2,36 57 000
Slamkalk-
transportvatten . 700 1 500 1,05 25 000
Totalt 16 500 5 175 6,91 166 000
Fig. 3.
Vattenschema 1939 för
en fabrik med
en avverkning av
2 000 t/dygn
betor.
ningen ske under vakuum, vilket kräver
avlägsnande av luft genom barometrisk
kondensation. Denna sker genom insprutning av
kallt vatten i en kondensor, varvid de
lågvärdiga ångorna kondenseras, medan
insprut-ningsvattnet, som efter användningen kallas
fallvatten, uppvärmes till ca 50°C.
Samma vatten för flera ändamål
Vid ett svenskt sockerbruk av normal storlek,
dvs. med en dygnsavverkning av 2 000 t betor,
var färskvattenbehovet från industrins början
fram till ungefär 1940 inte mindre än 16 000
1/min (fig. 3 t.v.) vartill kom med betorna
infört 1 200 1/min vatten. På samma sätt kör
man än i dag i många utländska sockerbruk.
Det utsläppta avloppsvattnet (fig. 3 t.h.) har
vid detta driftsätt oftast högt BS-tal (tabell 3).
Totalt motsvarade alltså fabrikens förorening
ett samhälle med inte mindre än ca 166 000
invånare. Trots att vattenförhållandena sålunda
inte kunde betraktas som särskilt
tillfredsställande, ser man på schemat att en åtgärd i
vat-tenbesparande syfte införts, nämligen att
fallvattnet användes även för tvättning av betorna.
Liknande åtgärder för att spara vatten kan
med fördel vidtas inom många
livsmedelsindustrier.
Kylvatten t.ex., som ju i allmänhet ej
innehåller några föroreningar, kan ofta användas
till andra ändamål inom fabrikationen där en
förhöjd temperatur inte medför några
nackdelar. Om inte till annat kan kylvattnet
lämpligen användas till rengöring i fabriken. Det
sagda gäller under förutsättning, att kylvattnet
inte återanvändes för sitt ursprungliga
ändamål. Fig. 3 visar även, att det vatten, som
avdunstas från saften i avdunstningsstationen,
användes tillsammans med färskvatten för
urlakning av nya mängder betsnitsel.
Ändring av fabrikationsförloppet
Genom ändringar av tillverkningsmetoderna
kan man ofta minska vattenåtgången och
därmed fabrikens avloppsvattenförorening. Inom
sockerindustrin finns flera exempel härpå. På
många sockerbruk har man övergett metoden
att röra ut slamkalken i vatten och låta den
uppkomna slamvällingen rinna till en damm
för avsättning. I stället transporterar man
slamkalken i halvtorr form, sådan den lämnar
filtren, på mekanisk väg med
stålbandstrans-portörer eller liknande till en upplagsplats,
varifrån bönderna sedan hämtar den för att
använda den som jordförbättringsmedel.
Genom mekaniska jordavskiljare befriar man
på många håll i utlandet betorna i stor
utsträckning från medföljande sand och jord,
varigenom den för tvättningen erforderliga
vattenmängden har kunnat nedbringas. I
Tyskland, där vattensituationen på många ställen
är betydligt allvarligare än i vårt land, har
t.o.m. förslag framförts att ordna hela
intransporten av betorna från upplagsplatsen till
fabriken på mekanisk väg med
bandtransportörer i stället för som nu genom
vattenspolning.
Betsnitseln urlakas diskontinuerligt i ett
antal seriekopplade diffusionskärl. Avfallsvattnet
från diffusionen och pressningen av
betmas-san innehåller stor mängd organisk substans
och utgör därför en svår belastning för
recipienten. Under det senaste decenniet liar
emellertid på olika håll i utlandet konstruerats
kontinuerliga diffusionsapparater. Det är
särskilt tyskarna som här gått i spetsen.
Urlakningen sker i höga torn, där snitseln
blandad med 75—80°C varm råsaft
kontinuerligt pumpas in ovanför en spaltsil i bottnen. I
tornet finns en skruv eller en grov axel med
vingar genom vars rotation snitseln
transporteras uppåt. I tornets överdel tillföres det för
urlakningen erforderliga vattnet. Betmassan
matas kontinuerligt ut vid tornets topp.
Vid de kontinuerliga diffusionsapparaterna
bortfaller diffusionsvattnet, som man får vid
tömningen av diffusörerna vid
batteridiffu-sion. Dessutom koaguleras och fixeras
äggviteämnena i snitseln vid dennas behandling med
den varma råsaften, så att det vatten, som
erhålles vid betmassans mekaniska pressning,
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
