Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 3 - Värme- och fuktväxlare med trånga spalter, av Per Norbäck - Nya material - Rullagerstål för hög temperatur, av SHl - Starka titanrör, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellertid en mångfald möjligheter att
kombinera de olika elementen, men här skall endast
en variant demonstreras.
En apparat, fig. 11, som nu är föremål för
experiment, är närmast avsedd att såsom
centralaggregat betjäna en villa. Den innehåller en
fuktväxlare, en temperaturväxlare samt två
uppfuktare, alla av vellstruktur, och dessutom
finns en gasvärmare samt filter och fläktar.
Den luft, som skall behandlas, kommer in
nertill till vänster i apparaten och passerar
fuktrotorn. Härunder sjunker dess fuktinnehåll,
samtidigt som temperaturen stiger. Efter
torksteget kyls luften i en temperaturväxlare, vars
andra sida passeras av ytterluft, som
dessförinnan kylts i en uppfuktningsanordning högst
uppe till höger. Den torkade och för-kylda
luften kyls sedan vidare i en
uppfuktningsanordning överst till vänster innan den, torrare
och kallare än vid inträdet i apparaten,
återvänder till den konditionerade lokalen.
En del av den ytterluft, som passerat
temperaturväxlaren och som där förvärmts, får
sedan passera ett värmebatteri, där
temperaturen höjs så långt att luften förmår att
regenerera fuktväxlaren.
De i Mollier-diagrammet, fig. 12, visade
tillståndsförändringarna är angivna med de
värden på inblåsningsluftens, rumsluftens och
ytterluften tillstånd som brukar användas som
dimensionerande tillstånd i USA.
Fig. 12. Luftkonditioneringsförlopp i
Mollier-dia-gram; t.v. pd bilden cirkulerande rumsluft, t.h.
ytterluft för torkning.
nya: material
Rullagerstål för hög temperatur
I USA tillverkas nu ett stål i huvudsak legerat med
3 «/o Ni, 1,5 «/o Cr och 5 «/o Mo. Det kallas Bower 315
och används till lager i gasturbiners heta ända där
lagertemperaturen kan stiga till 260°C. Medan stål
i allmänhet mjuknar permanent vid upphettning,
återfår lagerstålet ursprunglig hårdhet vid kylning
till rumstemperatur även efter upphettning till
540° C.
Bower 315 har låg kolhalt och kan lätt bearbetas
med spånavskiljande verktyg. Efter bearbetningen
kan stålet ythärdas till en hårdhet av 58—62
Rockwell C och får då god nötningstålighet. Vid den
slutliga värmebehandlingen av lagrens löpbanor och
rullar hålls dessa vid 540°C. Då denna temperatur
överstiger lagrens arbetstemperatur, ändras
materialets hårdhet och dimensioner inte vid den senare
(Metal Treatment & Drop Forging sept. 1959 s. 322).
SHl
Starka titanrör
En ny titanlegering för tillverkning av rör har en
brottgräns som närmar sig rostfritt ståls (tabell 1).
Den kallas 3 Al—2,5 V och innehåller 2,0 %> Al,
2,7 »/o V, 0,02 % Si, 0,16 %> Fe, 0,01 °/o Mn, 0,02 °/o C,
0,015 % N och 0,011 °/o H. Enligt uppgift har tidigare
tillgängliga titanlegeringar otillräcklig seghet för
kallbearbetning, vilket inte är fallet för den nya.
Glödgade rör av den nya legeringen har en 0,2-gräns
på 60 kp/mm2 mot 42 kp/mm2 för rör av rentitan
och 18-8-stål (AISI 304); efter kallbearbetning till
full hårdhet är 0,2-gränsen 82,5 kp/mm2 för
titan-legeringen mot 59,5 kp/mm2 för rentitan och 98
kp/mm2 för 18-8-stål. Legeringen uppges ha god
utmattningshållfasthet.
Rören tillverkas med 0,3—32 mm inre diameter.
De levereras mjukglödgade och kan efter
bearbetning härdas genom upphettning 0,5 h till 925°C,
vattenkylning, upphettning 6 h till 480°C och
luftkylning. De rekommenderas för användning i flygplan
och missiler samt i apparater där stor hållfasthet
och gott korrosionsmotstånd fordras (Materials in
Design Engineering aug. 1959 s. 131). SHl
Tabell 1. Egenskaper hos rör av titanlegeringen
3 Al—2,5 V
Brottgräns kp/mm8 0,2-gräns kp/mm! Förlängning % .
Kalldragna 20°C
glödgade ............ 76 60 18
halvhårda ........... 88 68,5 12
82,5 9
Värmebehandlade
vid 20°G............ 92,5 84 11
315°C............ 67 52 8
425°C............ 62 47,5 11
540°C............ 41 32 36
TEKN 1 SK TIDSKRIFT 1960 H. 3 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
