- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
100

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 5 - Linjära förstärkare med transistorer, av Ragnar Forshufvud och Per Olof Leine

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nenten i B-steget varierar med utstyrningen,
kan inga kondensatorer länkas över
matningsnäten. För att erhålla en låg distorsion, måste
man justera in förströmmen ganska väl, fig.
11. Ofta erhålles viss ringningstendens då
strömmen tas över från ena transistorn till den
andra, speciellt vid höga frekvenser. Denna
störning är delvis beroende på anslutna
transformatorer, och för att erhålla en god linjär
förstärkare, måste man linda dessa
transformatorer väl med låg läckning. Den låga
läckningen är också nödvändig för att
motkopp-ling av tillräcklig grad skall vara möjlig att
applicera.

Eftersom transistorn har pentodkaraktär,
kommer effektförstärkningen att växa med
kvadraten på batterispänningen. I klass B mottakt
bör man dock observera, att den transistor
som är inaktiv får dubbla batterispänningen
mellan kollektor-emitter, då den andra
transistorn bottnar. För normala transistorer blir
batterispänningen därför vanligen begränsad
till ca 24 V.

Ett klass B-steg kan ej tåla stor reaktiv effekt,
vilket är det pris man får betala för
minskningen av förlustintegralen i ekv. (1). Detta kan
exemplifieras med ett specialfall av klass B,
där förlustintegralen ytterligare reducerats.
Förutsätter vi att en förstärkare för
reglerän-damål skall byggas, där endast en enda
frekvens är närvarande, samt att denna frekvens
överensstämmer med nätfrekvensen, kan
batteriet i fig. 8 t. v. ersättas med en pulserande
spänning enligt fig. 12 upptill, och då kommer
förlustintegralen att minska.
Utstyrningsom-rådet påverkas inte alls, om den pulserande
likspänningen har en amplitud lika med den
ersatta batterispänningen E. En förutsättning
för att detta system skall vara möjligt att
till-lämpa, är att strömpulserna genom
transistorerna ligger i fas med matningsspänningen,
fig. 12 nedtill. Steget kan bära en stor aktiv
effekt, men så fort en viss fasdifferens mellan
ström och spänning uppträder, bryter
systemet samman.

Klass C

Transistorer används i klass C huvudsakligen
för oscillatorer och högfrekvensslutsteg.
Behandlingen av dessa steg blir identisk med den
för elektronrör, naturligtvis med de
skiljaktigheter, som kan förorsakas av den kraftiga
basströmmen i transistorfallet — vanligen
drivs även rör i detta fall in i
gallerströms-området.

Klass D

Det arbetssätt som dragit till sig det största
intresset är arbetssättet enligt klass D, då
förlustintegralen enligt ekv. (1) här är
utomordentligt låg. Så gott som hela tekniken vid
uppbyggande av elektroniska räknemaskiner
med transistorer bygger på detta arbetssätt.
Detta område är så viktigt att en separat
uppsats i detta specialnummer ägnats uteslutande
dithörande problem.

Ström

. För tåq förström
. Rätt förström

■ För hög förström

Ström

Fig. 11.
Övergångs-distorsion i B-steg;
upptill vid olika
förströmmar,
nedtill vid höga
frekvenser.

I ett typiskt tillämpningsfall i klass D, fig. 13,
förutsattes transistorn leda ström under ett
visst tidsintervall O—T,. Härvid går en ström
genom induktansen L. Mellan tiderna T, och
T, är transistorn oledande, och då
induktansen L ej tillåter strömsprång, kommer den att
suga ström genom dioden D. Under detta
senare intervall avtar strömmen något, emedan
L levererar strömmen till en hög potential.
Vid T, bringas transistorn att ånyo leda och
laddar upp induktansen L med ny energi.

In

In

Ä

fVYY\ -

-o £ o-

Wi

Fig. 12.
Reglerför-stärkare med
pulserande likströmsmatning, vilket ger
låga
transistorförluster; upptill
koppling, nedtill
kurvform vid olika
ut-styrningsgrad.

/ N



Ström förande Intervall Strömlöst intervall

100 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free