Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 8 - Tekniska högskolorna - K T H - Debatt: Momentanreservkraftaggregat, av G Gremert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
direktör B Lundberg och marinöverdirektör I
Oldenburg.
Elektroteknik: överingenjör B Bjurel, överingenjör
A Garde, tekn. lic. B Håård, direktör Chr. Jacobæus,
överingenjör G Jancke, överingenjör Ä Karsberg,
civilingenjör J Liljeblad, direktör Hugo Månsson,
direktör Björn Nilsson och byråchef O Norell.
Väg- och vattenbyggnad: direktör N Berg, arkitekt
E Dahlberg, överingenjör H Ekström, byråchef M
Hägglund, direktör Carl-Olof Ohlsson, överingenjör
T Olrog, stadsbyggnadsdirektör G Sidenbladh och
direktör R Widegren.
Kemi: civilingenjör S Borelius, forskningschef A
Dahlén, direktör K-E Flinck, direktör E Göth,
direktör S Hellestam, direktör O Herneryd, direktör
S Ulfsparre, fil. lic. T Widhe och avdelningschef
M öhrner.
Bergsvetenskap: överingenjör S Dalhammar,
direktör S Fornander, direktör H Hedström, direktör B
Kjellberg, disponent H Nathorst, disponent F
Petrén, direktör H Rudberg, direktör N Rudberg,
direktör S Ryhagen och överingenjör Jonas Svensson.
Arkitektur: förste intendent Carin Boalt, professor
H Brunnberg, arkitekt E Dahlberg, byggmästare
John Mattsson, stadsbyggnadsdirektör G
Sidenbladh, byggnadsrådet U Snellman, civilingenjör S
Tyrén och arkitekt H Äkerblad.
Lantmäteri: lantbrukare G Brofalk. stadsingenjör G
Dahlin, byråchef S Dahlstrand, professor E
Hagberg, byrådirektör Sven Olof Johansson,
riksdagsman H Levin, distriktslantmätare L Ljunggren, t.f.
distriktslantmätare N Sjölin, överdirektör H
Wet-terhall och generaldirektör L Öjborn.
debatt
Momentan reserv k räf taggregat
I en uppsats i Tekn. T. 1959 s. 789—794 har
behandlats ett för kraftteknikerna synnerligen aktuellt
problem, nämligen momentanreservkraften. Förf.
redogör bl.a. för några olika system för att
åstadkomma avbrottsfri energileverans till vitala
belastningsobjekt (telex, tele, TV, radio etc.).
Uppgifterna om ett av de beskrivna systemen
fordrar emellertid ett tillrättaläggande. Det aggregat som
avses är asynkron svänghjulsreserv med
likströmsgenerator och enankaromformare samt med
belastningen normalt reaktoransluten till nätet, fig. 1
(Tekn. T. 1959 s. 792, fig. 9).
Under rubriken "Avbrottskänslig last’’ anger förf.
om utrustningar, som obetingat måste ligga anslutna
till spänning, utan något som helst avbrott: ". ..
villkoret innebär i praktiken, att belastningen måste
redan under ostörd drift matas från
momentanre-servkraftaggregatet med mekaniskt mellanled till
nätet."
På basis härav anges i ett senare stycke om det
angivna aggregatet att "anordningen . . . innebär ett
synnerligen enkelt aggregat, men full avbrottsfrihet
ernås ej . . .".
Av uppsatsen framgår vidare, att med
avbrottsfrihet menas, att någon avbrottstid ej föreligger
mellan nätdrift och nöddrift (momentanreservdrift och
Fig. 1. Asynkron svänghjulsreserv med
likströmsgenerator och enankaromformare samt med
belastningen normalt reaktoransluten till nätet; EO
enankaromformare, AB avbrottskänslig belastning, ÖB
övrig belastning, N kraftnät, D dieselmotor, L
likströmsmaskin, S synkronmaskin, R regulator.
dieselreservdrift). Med utgång från denna
definition är det som sagts om detta aggregat ej med
verkligheten överensstämmande.
Utrustningen, fig. 1, ger avbrottsfri energileverans
till den avbrottskänsliga belastningen AB, såväl vid
nätfel som vid in- och urkoppling av dieselaggregat
och även när huvudnätet på nytt infasas efter
nöddriften. Inte ens vid trefasig kortslutning försvinner
spänningen vid den avbrottskänsliga belastningen,
beroende på att reaktorer finns med i systemet. Att
spänningsavbrott vid utrustningen i fig. 1 ej kan
förekomma vid omkoppling från nätdrift till
mo-mentanreservkraftdrift sammanhänger med
trögheten i det magnetiska huvudfältet i
enankaromfor-maren. Detta visas av oscillogram, fig. 2.
Det behöver således ej vara ett mekaniskt
mellanled mellan nät och momentanaggregat, för att man
skall få avbrottsfri överkoppling, utan det går även
med elektrisk förbindelse, fig. 1.
Förf. till uppsatsen är införstådd med detta.
G Gremert
Steget anger
urkoppling sög onblicket
Belastningsspänning
Nollnivä för
spänningen
Steget anger
inkopplingsögonblicket
Belastningsspänning
Nollnivä för spänningen
Fig. 2. Oscillogram över huvudspänningen vid den avbrottskänsliga
belastningen i ett aggregat enligt fig. 1. Oscillogrammen visar kontinuiteten
i den utgående spänningen, upptill vid nätfel, nedtill när nätet återigen
infasas efter ett sådant fel.
222 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
