Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 11 - Amerikansk metallstandardisering, av Erik Ullman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den egna hemmamarknaden, ocli denna
konkurrens har hårdnat i och med att de
amerikanska priserna successivt har stegrats.
Därmed vaknar intresset för internationellt arbete,
och detta kan ta sig både positiva och negativa
uttryck.
En positiv reaktion är att man på många håll
anser sig böra delta i det internationella
kommittéarbetet för att komma underfund med
hur man resonerar i Europa, och hur långt
man har kommit med den industriella
produktion som är besvärande för den amerikanska
industrin.
Den negativa reaktionen kan man höra
uttryckt på följande sätt: "Nu har vi under ett
antal år skickat över våra tekniska experter
för att visa bl.a. Europa hur den industriella
produktionen skall ökas och förbilligas. Detta
har gjort, att man nu har kommit så långt att
man börjar konkurrera på vår egen
hemmamarknad, så nu får det vara slut på vår
tekniska hjälp till utlandet."
Det positiva intresse som man på en hel del
håll har haft för deltagande i det
internationella arbetet har nog tyvärr också efter några
års deltagande dämpats, därför att resultaten
har kommit så sakta. Inom de amerikanska
företagen har man ofta sett kortsiktigt
ekonomiskt på arbetet och ansett att, om man inte
får utdelning för sina insatser efter ett par
tre år, så lönar det sig inte att skicka fler
delegater över till Europa.
I stort sett får alltså läget beträffande USA:s
deltagande i arbetet i International
Organiza-tion for Standardization (ISO) betecknas som
ganska nedslående, och det vore en uppgift
för ISO:s generalsekretariat att aktivt försöka
"sälja" ISO-idéerna till amerikanarna på ett
helt annat sätt än tidigare.
Arbetsformerna inom amerikansk
standardisering
Det amerikanska sättet att angripa
standardiseringsproblem är i mångt och mycket olikt vårt.
Frapperande är i hur hög grad
kostnadstänkandet dominerar de tekniska diskussionerna
i kommittéarbetet och även i forsknings- och
utvecklingsarbetet i laboratorierna. I detta
hänseende har vi nog en del att lära i vårt eget
standardiseringsarbete, där vi kanske till en
del eftersatt de ekonomiska aspekterna vid de
tekniska diskussionerna.
Då man börjar med en
standardiseringsuppgift, utser man alltid en huvudman
("sponsor"), t.ex. en organisation eller ett stort
företag, som skall ha huvudansvaret för att
ärendet bedrives på ett riktigt sätt, och att
resultat kommer fram. Vi har ingen motsvarighet
till detta inom den svenska standardiseringen,
men behovet i USA är utpräglat därigenom,
att ofta många olika standardiserande
organisationer är inkopplade på samma ärende.
En för den utomstående betraktaren mycket
stor brist i de amerikanska normerna är att
man inte har något enhetligt material- eller
dokumentbeteckningssystem. Detta
sammanhänger med att alla olika standardiserande
organisationer har sina egna
publikationsserier, och om flera organisationer har deltagit i
utarbetandet av en ny standard återkommer
denna i de olika organisationernas
publikationsserier under olika beteckningar.
Beroende på vilka organisationer som driver
ett standardiseringsärende kan kommittéerna
utses på olika sätt. I de utpräglade
ingenjörsorganisationerna, t.ex. Society of Automotive
Engineers, anses kommittémedlemmarna, som
tidigare har nämnts, vara personliga experter.
Inom andra organisationer, t.ex. American
Society for Testing Materials, utses
kommittéledamöterna som representanter för
intressegrupper eller företag, och man är i dessa
kommittéer mycket angelägen om balansen så att
lika många representanter för tillverkare,
förbrukare och allmänna intressen finns med.
Typisk för amerikansk standardisering är
också den stora mekaniska verkstadsindustrins
dominans i arbetet. Ett företag som t.ex.
General Motors eller General Electric har mycket
stora forsknings- och utvecklingsavdelningar,
och impulsen till utvecklingen av nya material
har ofta kommit från dessa stora företag.
Nationeü standard, branschstandard
och företagsstandard
Resultatet av arbetet blir en rad olika klasser
av standard. Den nationella standardiseringen
bevakas av American Standard Association som
utger American Standard. Inom
materialområdet är den viktigaste organisationen dock
American Society for Testing Materials som
publicerar resultaten av sitt arbete i egna
specifikationsserier, av vilka vissa även blir American
Standard.
Den omfattande branschstandardiseringen i
USA saknar i stort sett motsvarighet i Sverige.
Branschstandarden utarbetas huvudsakligen
av de stora ingenjörföreningarna, t.ex. Society
of Automative Engineers. För
automobilindu-strin är denna förenings standard av mycket
större betydelse än den nationella standarden.
Slutligen finns företagsstandarden, som på
grund av förekomsten av jättelika företag får
en helt annan dominans än i Sverige. Så är
t.ex. General Motors standard känd och använd
på olika områden långt utanför företaget.
Amerikanska materialnsrmer
ur svensk synpunkt
Eftersom vi från USA får många olika normer
och standardhandböcker utarbetade av olika
organisationer är det viktigt för svensk
industri och för de kommittéer som utarbetar
normer för metalliska material och
formprodukter att veta vilka amerikanska normer som kan
anses bäst representera läget i USA. Svaret kan
inte ges entydigt.
Som nämnts utarbetar American Standards
Association inga normer för metalliska mate-
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 7 J(f3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
