Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 13 - Fotomätningar i trafikövervakningens tjänst, av Bertil Hallert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fotomätningar i
trafikövervakningens tjänst
Fotografier används i betydande omfattning
inom trafikövervakning, kanske främst för att
registrera förekommande situationer. Förr
eller senare brukar emellertid behov av
mätningar i de fotografiska bilderna föreligga
och därmed beröres begreppet fotogrammetri.
Vid ett flertal tillfällen har det visat sig
önskvärt att ur fotografiska bilder av en
trafiksituation kunna bestämma fordonens
inbördes läge m.m. Ibland har bilderna
fotograferats med en robotkamera, vilket möjliggör
bestämningen även av hastigheter med hjälp
av de med bestämda intervall tagna bilderna.
Det har visat sig möjligt att med tämligen
elementära metoder kunna bestämma
mätningstekniska data med förhållandevis hög
noggrannhet. Det förefaller uppenbart, att den
inneboende höga kvalitén hos fotografiska
bilder bör kunna utnyttjas för mätningstekniska
problem i betydligt högre grad än hittills.
All fotogrammetri grundas på de fotografiska
bildernas egenskaper av centralprojektioner.
Avbildningen kan principiellt anses ha ägt
rum genom räta linjer från föremålets punkter
genom en punkt i objektivet och till bildens
[-Fotograferings-riktning-]
{+Fotograferings-
riktning+}
I Bi! 1 |
Fig. 1. Schematisk
framställning av
avbildningen av två
sträckor (L, och L,
t.ex. emellan
baklyktorna på två bilar)
genom objektivet i en
kamera pä negativet,
där bilderna 11 och 1„
erhålles.
Professor Bertil Hallert, Stockholm
778 : 656.08
punkter, fig. 1. Den första förutsättningen för
att en bild från en viss kamera skall kunna
användas för mätningsändamål är att man
vet, att kameran fyller vissa kvalitetskrav. Det
är därför nödvändigt att kameror, som
eventuellt skall användas för mätningsproblem,
provas och att tillförlitliga uppgifter rörande
speciellt bildens egenskap av
centralprojektion är tillgängliga. Därvid måste även filmens
kvalitetsegenskaper inkluderas i de lämnade
noggrannhetsvärdena.
Elementära mätnings- och
beräkningsprinciper
I ett horisontalsnitt genom den fotografiska
avbildningen i en kamera av två bilar 1 och 2,
fig. 1, är objektivet representerat av en punkt
och negativplanet av en linje. Bilden är tagen
med kameran riktad ungefär horisontellt och
i bilarnas körriktning. Kamerakonstanten c
och centralprojektionens egenskaper är
noggrant bestämda genom kamerans kalibrering.
I bilden (negativet) kan avbildningarna och
l2 av de båda kända avstånden L1 och L2 i
bilarna (t.ex. avstånden emellan baklyktorna)
mätas med hög noggrannhet. Därefter kan
avstånden yj och y„ beräknas enligt likformighet
såsom
c c
yi = rLl y* = TLu
h h
Avståndsdifferensen yx — y„ betecknas a och
erhålles såsom
På detta sätt kan avståndsskillnaden
beräknas, om erforderliga data står till förfogande.
Noggrannheten i beräkningen av a blir
självfallet beroende på noggrannheten i
mätningarna av i första hand lt och l2 samt c.
Noggrannhetsuppgifterna från kamerans kalibrering är
därvid av den största betydelse.
Vid de kalibreringar, som genomförts vid
Institutionen för Fotogrammetri vid KTH av
statspolisens kameror, har noggrannheten
ii L
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 13 327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
