Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 15 - Tre malmreduktionsprocesser, av Sven Eketorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Temperatur
Fig. 2.
Ändringen i fri entalpi
A G med
temperaturen för ett
antal reaktioner.
Utan för- Med
förvärmning värmning
Ingående värme . . Mcal/t malm
i gas för reduktion ....................85 85
i gas för upphettning ................151 37
genom exoterm reaktion ............14 11
250 130
Utgående värme . . Mcal/t malm
i bildad Fe301 ..............................85 85
i utgående gods............................129 33
i utgående gas ............................25 7
genom strålning............................11 11
250 136
Värmeförbrukning Mcal/t malm 236 122
Temperatur hos utgående gods °G 585 155
Tabell 1. Värmebalansen för magnetiserande
reduktion av hematit utan och med
förvärmning av gas och luft
Även oin reduktionen lätt kan genomföras,
återstår det att göra den ekonomisk och
framför allt att åstadkomma en låg
värmeförbrukning för hela processen. Malmen är ju en billig
råvara och den magnetiserande reduktionen
är bara en anrikningsväg, som ger
mellanpro-dukten slig. För fattiga malmer med säg 35 %
Fe åtgår det 2 ton malm per ton slig.
Hur en låg värmeförbrukning kan nås ser
man bäst genom att göra upp en värmebalans
(tabell 1). I det ena fallet har varken gas eller
luft, som används vid förbränningen,
förvärmts och godset lämnar ugnen varmt. I det
andra fallet har gas och luft förvärmts till
re-duktionstemperatur ocli dessutom har man
tagit tillvara det värme, som finns i den
utgående, behandlade malmen.
Den helt övervägande posten är alltså det
utgående godsets värmeinnehåll. Tar man vara
på det, kan man få ned värmeförbrukningen
till hälften. Det gäller givetvis att överföra det
utgående godsets värme till den ingående
malmen, och det har man på sistone gjort genom
en direkt värmeväxling mellan in- ocli
utgående gods i reduktionsugnen.
Det var ett dylikt resonemang, som förde fram
till den rekuperativa rullugnen, som
utvecklats vid Forskningscentralen i Domnarvet.
Denna ugn (fig. 3) består av en värmeväxlare, en
förvärmningszon och en reduktionszon. Den
ingående malmen går genom ett störtrör in i
ugnens koniska del 1 ocli därifrån genom en
matarspiral 2 till ett förrum 3 som står i
förbindelse med värmeväxlarens 40
inmatnings-tuber (3" rör). Dessa innehåller fasta
spiraler som vid ugnens rotation för materialet mot
förbränningsrummet 4. I detta förbränns
överskottsgasen från reduktionszonen med
sekundärluft som kommer in genom rör 5.
Från förbränningsrummet går materialet till
reduktionsrummet 6, där kontakten mellan den
reducerande gasen och godset förbättras
genom de fem återföringstubernas ösande effekt.
Över en fläns 7 går materialet in i återförings-
tuberna, i vilka det transporteras av fasta
spiraler till värmeväxlaren. I denna går det heta
godset utanför tuberna och avger sitt värme
till den ingående malmen som förvärms till ca
500°C,
Slutligen går det reducerade materialet
genom den eirkelformade spalten 9 till ett rum,
från vilket det lämnar ugnen genom en
cylindrisk tratt 10. Denna innehåller en skruv
som hindrar luft att tränga in i ugnen.
Reduktionsgasen framställs i en roterande
oljeförgasare från vilken den passerar in i
reduktionsrummet genom en öppning 11 i
ugnsgaveln.
Hela det beskrivna systemet för in- ocli
utmatning av det fasta godset är tillverkat i ett
paket som skjuts in i den eldfasta infordrade
yttermanteln. Försöksugnens totala längd är
6 m och dess inre diameter 900 nun.
Det är mycket möjligt, att en sådan värme-
3 *
\~B P
Fig. 3. Rekuperativ rullugn för magnetiserande reduktion; 1 konisk
inloppsända, 2 matarspiral, 3 förrum, i förbränningsrum, 5 rör för
sekundärluft, 6 reduktionsrum, 7 fläns, 8 återföringstuber, 9
cirkelformig spalt, 10 cylindrisk utloppstratt, 11 intag för reducerande gas.
Sektion A -A
Sektion B-B
B
Sektion C-C
378 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 .H. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
