- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
612

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 22 - Andras erfarenheter - Husbyggandets externa transporter, av BS - Kombinerad blad- och skruvfjäder för personbilar, av EBr - Rostfritt stål som pigment i färger, av SHl - Underkyld metall ger god beläggning, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utnyttjat massorna från grundschakten till att
bygga en gata i stadens centrala delar.

Vid stadsplaneringen tas sällan hänsyn till de
tusentals ton som skall transporteras under kort
tidrymd. Gator och transportleder byggs i regel aldrig
förrän husen är uppförda. De provisoriska
transportleder som användes blir verkliga
fordonsför-störare. En transport inom Gobiöknen kan troligen
inte vara mera ansträngande men är säkerligen
bättre planerad.

Dyrbart och ibland ömtåligt byggmaterial avlastas
bland ett virrvarr av ledningsgravar,
återfyllnings-massor och skrothögar, vilket medför stora
merkostnader.

Om man t.ex. vid skolbyggen började med att först
färdigställa skolplanen, skulle man sannolikt spara
så mycket på husens byggkostnad att man fick
skolgården gratis.

De planerande myndigheterna förefaller omedvetna
om de problem som förflyttning av stora
materialmängder för med sig. Till de flerfamiljshus som
AB Sundh-Byggen uppför i Täby utanför
Stockholm tas gruset från sollentunaområdet. Om vägen
mellan Tureberg och Näsbypark byggts om till
trafikabelt skick i enlighet med
regionsplanemyn-digheternas förslag skulle transportlängden för
gruset ha minskat med 10 km. Därigenom skulle man
vid detta bygge sparat 1 Mkr på grustransporter
vilket väl räckt till en förbättring av denna
väg-stump.

Många av de permanenta och provisoriska
betongfabriker som byggts under senare år har förlagts
olämpligt, eftersom kännedomen om
avsättningsmöjligheterna och transportkostnaderna varit
bristfällig.

Transporten av murmaterialet är otillräckligt
undersökt. Paketerat tegel eller palltransport av tegel
kräver ganska dyra lossningsdon på byggplatsen.
Kranarnas lyftkapacitet kan därvid ej utnyttjas.
Redan 1947 användes löstagbara bilflak som i ett
enda lyft kunde placeras in på användningsplatsen
hos murarna. Samma system användes för
murbruk. Man borde även försöka få hela tegelväggen
levererad färdigmurad från tegelbruket.

Vid utformningen av element borde
byggnadsteknikerna tänka mer på transporterna. T.ex.
balkonger, som är 10—15 cm för breda för att kunna
stå tvärs över en lastbil, blir dyra att transportera.
Enkla och okomplicerade betongdetaljer, som
bjälklag och mellanväggar, blir sannolikt för dyra att
transportera från stora, väl utrustade fabriker. Det
är därför framför allt komplicerade och dyrbara
byggenheter, t.ex. helt färdiga ytterväggselement,
badrum, kök, hissmaskinrum och pannrum, som
bör tillverkas på fabrik.

Fönstren bör komma glasade, målade och beslagna
och skåpen färdigmålade och med luckorna hängda.

Hur transporten av ömtåliga element skall klaras
blir en bedömnings- och avvägningsfråga. Dyra
material bör levereras successivt i små leveranser.
Därvid undviker man bland annat att oemballerade
spisar används som ställningar av målare. I sådana
fall blir det väl så billigt att t.o.m. leverera spisarna
styckevis med hjälp av stadsbud som att rengöra
och reparera dem efteråt.

Man borde kunna transportera mera material
oemballerat, t.ex. i vanliga flyttbussar. Emballaget
är dyrt för leverantören och besvärligt att avlägsna
på bygget. Vid uppackningen är det ofta svårt att
undvika att ytbehandlingen skadas. Det blir även
dyrt att transportera bort allt emballage till
bränngrop eller tipp (Ernst Sundh vid IVA:s
Transport-kommissions årsmöte 1959). BS

Kombinerad blad- och skruvfjäder
för personbilar

För boggifjädring på järnvägs- och spårvagnar
används längsgående bladfjäderpaket, vilkas ändar via
skruvfjädrar är förbundna med boggiaxlarna.
Bladfjädrarna upptar lågfrekventa stötar med
friktionsdämpning och skruvfjädrarna högfrekventa stötar
odämpat. En liknande princip har börjat användas
för några europeiska personbilars stela bakaxlar.
På exempelvis Fiat 1800 är bakaxeln avfjädrad med
bakåtgående kvartsfjäderpaket, vilkas bakre ändar
är anbringade under bakaxeln. Ovanpå axeln finns
skruvfjädrar, som fjädrar mot överbyggnaden.
Sim-ca Aronde 1960 har överliggande bladfjäderpaket
av ordinär halvfjädertyp med ett hänke. Mitt under
bladfjäderns fästdon vid bakaxeln finns emellertid
en skruvfjäder, som fjädrar mot en nedböjning av
rambalken (fig. 1).

Båda de nämnda typerna har teleskopstötdämpare,
som är snedställda för att samtidigt tjäna som
krängningshämmare (Génie Civil 15 jan. 1960 s. 42).

EBr

Rostfritt stål som pigment i färger

En färg med en fet alkyd som bindemedel och
fla-gor av 18-8-stål som pigment uppges ha minst 12
års livslängd som rostskyddsfärg i korrosiv
atmosfär. Vidare sägs färgen få en glatt yta som stöter
bort smuts; den lär krita obetydligt och ha utmärkt
täckförmåga.

Färgen är avsedd som rostskydd för
stålkonstruktioner, t.ex. lagerbehållare och broar. Den får inte
läggas direkt på stålet utan en lämplig grundfärg
måste användas. Färgen kan strykas med pensel,
rullstöplas eller sprutas. På 24 h torkar den till en
halvmatt yta som får metallglans efter ca 2 års
exponering utomhus. Det torra färgskiktet sägs tåla
upp till 200°C (Materials in Design Engineering dec.
1959 s. 132). SHl

Underkyld metall ger god beläggning

När en smält metall kyls snabbt till en temperatur
under smältpunkten stelnar den inte genast utan
övergår till en mycket lättflytande vätska under
en kort övergångstid. Orsaken härtill är att
attraktionen mellan metallatomerna minskas vid
underkylning av smältan. Om en droppe av en smält
metall faller på en kall metallyta, sprider den sig
därför mycket snabbt över denna innan den
stelnar.

Sänks t.ex. en stålplåt ned i ett
salmiakflussme-del, upphettat till 300°C, och några droppar smält
bly (smältpunkt 327°C) hälls på plåten, överdras
denna praktiskt taget ögonblickligt av bly på båda
sidorna. På liknande sätt lär man kunna svetsa
ihop två stålbitar. Enligt uppgift kan varje i
praktiken smältbar metall eller legering användas för
beläggning eller svetsning enligt den nämnda
tekniken (Chemical Engineering 25 jan. 1960 s. 52). SHl

Fig. 1.
Bakfjä-der för Simca
Aronde 1960.

612 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free