Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 30 - Makroklimat och mikroklimat, av Gunnar Pleijel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Makroklimat och
mikroklimat
Man kan hämta uppgifter om de yttre
klimatiska förutsättningarna ur meteorologisk
litteratur och statistik. I Sverige har vi ett nät av
meteorologiska stationer och statistiska
uppgifter finns från mitten av 1800-talet, ja, i några
enstaka fall så långt tillbaka som från mitten
av 1700-talet.
Klimatiska data
När man försöker sammanställa uppgifter, som
vore av värde ur byggnadsklimatisk synpunkt,
finner man snart att det, som går att hämta ur
publikationer av olika slag, inte är tillfyllest.
Uppgifterna rör antingen klimatet inom stora
områden, makroklimatet, i form av
medelvärden, eller de klimatiska faktorerna på enskilda
lokaler av mindre intresse, t.ex. fyrar ute i
havsbandet. Den meteorologiska statistiken har
inriktats på vissa speciella funktioner, t.ex.
kommunikationernas, lantbrukets och
skogsbrukets behov av väderleksprognoser, medan
sådana klimatiska faktorer, som kan ha
betydelse ur byggnadssynpunkt, ännu inte har
tagits upp på programmet.
De makroklimatiska uppgifterna har dock en
viss betydelse inom byggklimatologien,
nämligen som utgångspunkt. Inom varje större
område uppträder variationer beroende på
terrängformationer, närheten till sjöar och
vattendrag och vegetation. Variationerna kan vara
rätt stora, ocli varje mindre område har sitt
eget klimat, mikroklimatet (Tekn. T. 1957 s.
669), av vilket makroklimatet är medeltalet för
ett större område. Om makroklimatet gäller
arealer av storleksordningen ett landskap, så
Fig. 1. Värme
tillförs Skandinavien
frän Golfströmmen
med västliga vindar.
Docent Gunnar Pleijel, Stockholm
551.58 : 69
gäller mikroklimatet arealer av storleken en
hektar.
Ur den meteorologiska statistiken kan vissa
mikroklimatiska uppgifter hämtas, men dessa
rör blott de punkter där de meteorologiska
stationerna är belägna. Mikroklimatiska
undersökningar av större områden, t.ex. städer eller
industrisamhällen, saknas nästan helt och
hållet. Det är svårt för dem som skall upprätta
stadsplaner och generalplaner att ta någon
hänsyn till de lokala klimatiska variationerna,
när undersökningar saknas. Det innebär en
viss risk att endast lita till allmän erfarenhet
om dessa variationer. Därför borde man
undersöka och kartlägga lokalklimatet mer än som
nu sker. Detta skulle säkert få lika stor
betydelse för våra byggnader som terrängens
avvägning eller grundundersökningar. Man kan
emellertid inte vänta sig att en statlig
organisation skall ta hand om sådana undersökningar,
det ligger närmare till hands att dessa utföras
av städerna och kommunerna själva. En sådan
lokal meteorologi borde för länge sedan ha
kommit till stånd.
Bebyggelsens inverkan
Bebyggelsen påverkar lokalklimatet, och detta
kan ha avsevärda konsekvenser. Klimatet i en
stad är helt annorlunda än det var före stadens
tillkomst. Därför borde städernas klimat och i
jämförelse därmed landsbygdens klimat göras
till föremål för principiell forskning, så att
man kan förutse de klimatiska konsekvenserna
av olika markområdens exploatering. Detta
skulle kunna ha betydelse även för städernas
och samhällenas utformning och placering,
vilka nu dirigeras nästan uteslutande av kortsynt
ekonomi. Man ser alltför ofta hela städer och
stadsdelar med olämpligt klimat för de där
boende, t.ex. belägna på norrsluttningar, sänk
terräng eller vid älvmynningar.
De yttre klimatiska data som är nödvändiga
ur byggklimatologisk synpunkt är i första hand
strålning, lufttemperatur, luftrörelse och
luftfuktighet. Till dessa kommer emellertid även
andra, t.ex. ljus, ljud, luftföroreningar,
luftelektricitet, som dock inte behandlas här. Alla
de klimatiska faktorerna bör ses som en hel-
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
