- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
967

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Nya metoder - Acetylen och etylen av petroleum, av SHl - Bindning av polyeten vid koppar, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3.
Flytsche-ma för
tillverkning av acetylen
och etglen ur
flytande
kolväten.

- Avgas till
etylen-återvinning
Acetylen

[-Ammoniakvatten-]

{+Ammoniak-
vatten+} tilI
återvinning

Den andra brännartypen (fig. 2), som är avsedd
för flytande kolväten från propån till tung
brännolja, har inlopp för bränslegas, ånga, syre och
förvärmd brännolje-ångblandning. Brännkammaren för
bränslegasen har en vattenkyld mantel och är
inklädd med eldfast material. Oljan sprutas i
ångform in i flamman från brännkammaren genom ett
antal munstycken och krackas vid hög temperatur
i reaktionskammaren. Produkterna från denna
passerar sedan genom samma kylzon som i
naturgas-brännaren.

Syret eller bränslegasen kan förvärmas. En
fullständigt stabil flamma bildas när de båda gaserna
passerar nedåt genom brännkammaren från ett
antal munstycken, placerade i en ring vid dennas tak.
Brännkammarväggen skyddas av en ångridå, och

Tabell 1. Materialbalansen vid olika stor ångmängd
Molförhållande CflJC^I, 0,50 1,68 0,44 1,69 1,94
Tillflöden:
374 510 230 373 360
272 250 199 203 245
syre ..................... ., m3/h 250 232 187 178 188
ånga i brännkammaren .. m3/h 60 60 462 542 545
ånga i oljan ............ .. m3/h 270 112 185 133 127
Oljans temperatur ........ ––- °C 600 500 580 580 580
Beräknad flamtemperatur .... °C 2 680 2 630 2 030 1 880 1 380
Produbtgasens
mängd ................... .. ms/h 962 979 584 640 650
vätehalt ................. . vol-°/o 43,7 35,4 42,5 32,5 33,3
kvävehalt ............... . vol-°/o 2,8 1,8 4,3 3,3 3,6
koloxidhalt .............. vol-1/. 25,1 24,1 17,8 12,3 10,9
koldioxidhalt ............ . vol-% 5,3 4,8 10,5 10,0 9,5
metanhalt ............... . vol-% 8,0 10,4 8,9 13,5 14,0
acetylenhalt ............. . vol-% 9,3 7,1 10,0 8,5 7,7
etylenhalt ............... . vol-% 4,6 11,9 4,4 14,4 14,9
halt högre olefiner ..... . vol-% 0,3 2,5 0,5 2,8 3,1
halt högre acetylener ... . vol-»/» 0,6 1,1 0,7 1,6 1,8
halt högre paraffiner ... . vol-% 0,1 0,8 0,2 0,7 0,4
halt aromater ........... . vol-% 0,2 0,1 0,2 0,4 0,2
Utbyte på inmatad olja
acetylen .................. vikt-% 28,0 15,8 30,3 17,3 16,2
vikt-% 15,0 28,6 14,4 31,6 33,6

ytterligare ånga kan föras in för reglering av
flammans temperatur. En del av oljan kan förbrännas
för höjning av temperaturen eller för produktion
av mera syntesgas.

Reaktionskammarens längd kan varieras genom
höjning eller sänkning av den primära kylzonen.
Dess väggar spolas med vatten som tar med sig
den ringa mängd kol och tjära som bildas vid
krackningen. Efter klarning och behandling kan
vattnet användas på nytt.

Utbytet av acetylen och syntesgas kan varieras
genom ändring av ångmängden. Vill man minska
syn-tesgasmängden, ökas ångmängden, varvid utbytet av
acetylen och etylen växer. Vill man ha mer
syntesgas, stryps ångtillförseln (tabell 1).

Behandlingen av reaktionsprodukten (fig. 3) består
i frånskiljning av kol, absorption av koldioxid i
ammoniaklösning, uttvättning av högre acetylener
och andra högre kolväten med nafta, separering av
acetylenen från etylenen och syntesgasen genom
absorption i vattenfri ammoniak vid ca —40°C och
utvinning av acetylen ur ammoniaklösningen.
Slutprodukten har 99,5 °/o renhetsgrad. Etylen kan
utvinnas ur restgasen (M J Barry, J M Fox, S S
Grover, F Braconier & P Leroux i Chemical
Engineering Progress jan. 1960 s. 39—46). SHl

Bindning av polyeten vid koppar

Vid Bell Telephone Laboratories har man utarbetat
en ny metod för bindning av alla sorters polyeten
och sampolymerisat av eten och buten vid koppar,
legeringar med minst 85 °/o Cu och metaller som
kan förkoppras, t.ex. stål, nickel och titan.
Bindningens hållfasthet begränsas enligt uppgift endast
av plastens. Skjuvbrottgränsen är 3,6—7,2 kp per
cm bredd mot 0,9—1,8 kp/cm för de bästa tidigare
använda limmen.

Den nya bindningsmetoden väntas få stor
betydelse för elektronikindustrin. Den möjliggör t.ex.
trycktäta fogar mellan polyeten och koppar vid
förstärkarna i undervattenskablar, varigenom dessa bör få

TEKNISK TIDSKRIFT 1760 H. 37 1QQ1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0993.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free