Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 45 - Stenmalning i Vassbo-gruvan, av Per Fahlström H:son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenmalning
i Vassbo-gruvan
Överingenjör Per H:son Fahlström, Boliden
Molkroppsslitning
kg/t
2.0 "_
Bolidens nya gruvanläggning i Vassbo i Idre
kommun i nordvästra Dalarna togs i drift i
början av 1960. Redan för mer än 60 år sedan
påträffades det block, som givit upphov till
denna gruva, och ungefär samtidigt jordes de
första försöken med den malningsteknik, som
nu för första gången tillämpas i kommersiell
skala. I Vassbo-gruvans anrikningsverk
sönderdelas nämligen malmen före dess flotation
genom direkt enstegs våt stenmalning.
Anläggningarna för malmens behandling under och
ovan jord har konsekvent avpassats efter denna
nya krossnings- och malteknik.
Med stenmalning förstås krossnings- och
mal-ningsförfaranden, vid vilka man använder
materialet självt som kross- och malkroppar
(Tekn. T. 1960 s. 153). Stenmalningstekniken
är ännu föga utforskad, och
Vassboanlägg-ningen kan betraktas som en försöksanläggning
i driftskala, i vilken man räknar med att
kunna klarlägga ett flertal av
stenmalningstekni-kens faktorer.
Bearbetning av föredrag i Svenska Bergsmannaföreningen den
25 mars 1960.
ZsMt
Behandlad malm
Fig. 1. Årlig energi- och malkroppsförbrukning vid målning av Bolidens
malmer i stång- och kulkvarnar. Streckade ytor gäller stdngkvarnar.
622.73(488)
Bakgrund och utveckling
Bolidens Gruvaktiebolag bryter i dag 2,2—2,4
Mt/år malm i egna och arrenderade gruvor.
Malmerna är dels relativt finkorniga
komplexmalmer, dels blyhaltiga kvartsitiska
sandstensmalmer, vilka samtliga kräver förhållandevis
lång nedmalning. De är även starkt nötande. Av
dessa malmer uppvisar de blyhaltiga
sandstenarna den mest utpräglade slitningen av
mal-stål om 0,21 kg/kWh. Vid en brytning av 2,2
Mt/år utgör förbrukningen av stänger och
kulor vid målning på konventionellt sätt ca 4 000
t/år och energiförbrukningen 28,3 • 10° kWh/år
(fig. 1).
På lång sikt kan man räkna med, att
tillkommande malmer måste kunna malas på ett
billigare sätt än i dag, emedan de i flera fall är
antingen mycket finkorniga eller fattiga.
Genom omfattande försök i stångkvarnar och
kulkvarnar har fastställts hur långt den
konventionella målningen kan förbilligas. Verkligt
betydande besparingar kan därvid knappast
påräknas. För detta krävs en eliminering av
kul-och stångslitningen. Direkt stenmalning i ett
steg, som börjat få kommersiell betydelse under
1950-talet, tycks lova ett radikalt förbilligande
av målningen jämte förenkling av malmens
hela behandlingsgång vid anrikningen.
År 1956 påbörjades i Boliden en systematisk
undersökning av möjligheterna att stenmala
företagets malmer med antingen sekundär
stenmalning eller direkt stenmalning i ett steg. För
torr stenmalning i ett steg fanns som bekant
redan en konstruktion, Aerofall Mill, och det
låg kanske därför nära till hands att pröva
denna. Eftersom emellertid samtliga malmer,
som Boliden för närvarande bearbetar, är
sul-fidmalmer, vilka anrikas genom flotation, var
det naturligare att i första hand studera och
fastställa om och hur våtmalning i ett steg kan
genomföras.
Ur flotationskemisk synpunkt är nämligen
våtmalningen av komplexmalmer att föredra
före torrmalning. Malmerna är i regel så
vattenförande, att de måste torkas före
torrmalning. Detta försämrar ekonomin och kan med-
TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 42 1237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
