Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 47 - Nya metoder - Härdning i magnetfält, av SHl - Ren vätgas för små förbrukare, av SHl - Elektrohydraulisk styr- och rodermaskin, av CFo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan samma legering, upplösningsbehandlad vid
1 070°C i 4 h, luftkyld och utskiljningshärdad vid ca
745°C i 16 h enligt tillverkaren får en brottgräns
som vanligen understiger 35 kp/mmf.
Orsaken till magnetfältets verkan uppges vara all
det ger en orientering av kristallisationskärnorna.
varigenom kristallerna blir små och jämnstora. Vid
härdningstemperaturen råder ett kaotiskt tillstånd i
materialet på grund av värmerörelsen och vid snabb
kylning på vanligt sätt bibehålls det. Materialet får
därför ett ojämnt kornmönster och blir relativt sprött.
Att det magnetiskt härdade materialets sträck- och
brottgräns sammanfaller sägs hero på att materialet
praktiskt taget inte kan deformeras på grund av dess
finkorniga struktur (Metal Treatment & Drop
Forg-ing sept. 1960 s. 362). SHl
Ren vätgas för små förbrukare
■Små förbrukare av ren vätgas, som tidigare använt
flaskgas, kan nu i ett hörn av sin fabrik sätta upp
en apparat som vid behov ger vätgas med 99,995 %
renhetsgrad. En sådan för upp till 280 000 m’Vår
(0°C, 760 torr) kostar 85 000—95 000 Vätgasen
erhålls genom dissociation av ammoniak och
från-skiljning av kvävet genom kondensation. En fördel
med detta framställningssätt framför elektrolys är
att gasen blir syrefri; den enda föroreningen är
mindre än 50 ml/m3 kväve.
Ammoniaken dissocieras genom upphettning i
närvaro av järn (III) oxid som katalysator, gaserna
komprimeras till 42 b och leds genom ett
absorptionskärl där odissocierad ammoniak skils från och
återförs till dissociationskärlet. Resterande gas går först
till en värmeväxlare, där den kyls till —170°C, och
sedan till tre seriekopplade värmeväxlare, i vilka
gasen kyls med kokande kväve vid 1 000 mb
(—190°C), 330 mb (—200°C) och 67 mb (—210°C).
Blandningen består nu till största delen av flytande
kväve och gasformigt väte. Den passerar genom ett
separationskärl och det ena av två växelvis
utnyttjade adsorptionskärl i vilka kvävet skils från. Den
kalla vätgasen passerar genom den första
värmeväxlaren där den värms till omgivningstemperatur
av den ingående gasblandningen. Dess renhet
kontrolleras i en analysator. Är gasen inte ren nog,
återförs den automatiskt till reningssektionen. Som
produkt erhålls väte med 42 b tryck.
Det flytande kvävet från separationskärlet
expanderas i ett annat separationskärl, varvid löst väte
avgår och utnyttjas tillsammans med ren vätgas för
regenerering av det icke utnyttjade adsorptionskärlet.
Kvävgas av lågt tryck från vakuumvärmeväxlarna
komprimeras till 350 mb och delas i en ström, som
utnyttjas för spolning av köldsektionen för
utestängning av luft och fuktighet, och en som går till
kylmaskiner där den kondenseras.
Kylmaskinen, som kallas Norelco Cryogenerator.
arbetar enligt en modifierad Stirling-process. Den
består av en cylinder med två kolvar, omgiven av
en värmeväxlare. Kolvarna rör sig mot varandra i
cylinderns nedre del, varvid helium komprimeras
mellan dem.
Gasen flyter genom värmeväxlaren där
kompressionsvärmet avlägsnas med kylvatten och går sedan
genom kalla porösa celler i en regenerator. Den
kylda gasen släpps sedan in ovanför den övre kolven
och expanderar där när kolven rör sig nedåt. Härvid
djupkyls kväve som passerar genom en
värmeväxlare på cylindertoppen. När kolven rör sig uppåt
pressas helium över i regeneratorn, kyler denna och
förs sedan på nytt in mellan kolvarna (Chemical
Engineering 22 aug. 1960 s. 54—55). SHl
Elektrohydraulisk styr- och rodermaskin
Tankmotorfartyget "Harry Trapp" på 40 200 tdw
som levererats i Sverige 1960 (Tekn. T. 1960 s. 1172)
är det första svenska tankfartyget i denna
storleksordning som tillsammans med sina två
huvudmaskinerier utrustats med två roder- och två
styrma-skinerier. Tidigare tankfartyg har endast haft ett
roder. "Harry Trapp" visade vid provturen en god
styrförmåga även vid låga farter. Roderrörelserna
sker med hjälp av elektrohydrauliska styrmaskiner
med elektrisk telemotor och rodermaskiner av
hyd-raulrotortyp, en för vartdera rodret.
Styrmaskine-riet är tillverkat av AEG.
Direkt på den upptill konande hjärtstocken
monteras ett rotornav som är den arbetande rörliga
delen, fig. 1, i rodermaskinen. Rotornavet består av
ett inre nav med tre utstående flänsar i lika
vinkeldelning samt en omgivande cylinder med tre
inåt-gående flänsar, varigenom sex skilda kamrar med
cirkulärcylindriska begränsningsytor bildas i navet.
Fig. 2. Elektrohydraulisk styrmaskin; 1 sekundärdel.
2 hydraulpumpar, 3 pumpmotorer, 4 omformare för
vägberoende telemotor, 5 omformare för
tidsberoende telemotor, 6 förställmotor för 4 och 5, 7
roder-vakt för 4, 8 förställspindel, 9 handratt för
nödstyrning, 10 manöver- och kontrollutrustning, 11
automatiska spärrventiler, 12 styrstativ på bryggan.
Fig. 1. Rotornav för
hydraulstyrmaskin;
1 hjärtstock, 2 yttre
cylinder, 3 inre nav
med flänsar, 4 fläns,
5 indtgäende fläns
(skiljevägg), 6
tryckkammare. 7
ringkanaler.
1314 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
