Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Motrotationsturbinens framtida användning i ångkraftverk, av Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6.
Låg-trycksturbin i [-Stenungsunds-verket; radial-delens-]
{+Stenungsunds-
verket; radial-
delens+} effekt
63 MW och
vardera
axial-detens (en
synlig) 27 MW.
Fig. 7.
Radial-system med
partialreglering.
Den snabbhet, varmed man kan starta och
belasta en turbin kan ju sägas vara ett uttryck
för i vilken utsträckning dess kritiska delar
fått en termoelastisk utformning. Nu bör man
inte förledas att tro att detta är av betydelse
bara för turbiner med krav på stor
startsnabbhet. Varje start innebär termiska påkänningar,
som så småningom kunde leda till brott om
konstruktionen vore olämplig.
Motrotationsturbinens startsnabbhet är väl
dokumenterad och därmed har följaktligen
även dess fördelaktiga termoelastiska
konstruktion klarlagts.
Som bakgrund till pågående utveckling mot
större maskiner kan resultat, som idag
ernås med kraftverksturbiner i
motrotationsutfö-rande, redovisas. I Stenungsunds kraftstation
(Tekn. T. 1960 s. 1321) finns två aggregat på
160 MW vardera i drift sedan ett par år
tillbaka. Vardera aggregatet består av en
högtrycksturbin och en lågtrycksturbin, och ångan
mellanöverhettas. Högtrycksmaskinen är en
ren radialturbin, medan lågtrycksmaskinen är
en Durax-maskin, fig. 6. Ångtrycket är 115
at ö, ångtemperaturen på högtrycksångan 530°C
och på lågtrycksångan efter
mellanöverhett-ning 515°C.
Vid leveransprov har uppmätts en specifik
värmeförbrukning, som ligger vid 1 960 kcal/
kWh, ett resultat, som väl tål en jämförelse med
moderna axialmaskiner i samma storlek. En
omräkning till samma ångdata visar
exempelvis att Stenungsundsaggregaten har bättre
verkningsgrad än nyligen levererade 200 MW
aggregat i High Marnham i England.
Dellastegenskaper
Hittills har berörts betydelsen av en låg
specifik värmeförbrukning vid fullast och de krav
detta kan ställa på framtidens turbiner, men
det finns anledning att något beröra även
del-lastegenskaperna.
Det råder delade meningar om värderingen
av dellastens värmeförbrukning, men det är
påtagligt att flertalet maskiner under en inte
oväsentlig del av sin livstid kommer att arbeta
teknisk tidskrift 1 962 h. 27 748
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
