Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Skeppsbyggeriet i Finland de senaste åren, av Carl-Henrik von Hertzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggeriet i Finland
de senaste åren
Ingenjör Carl-Henrik von Hertzen, Helsingfors
Av krigsskadeståndet till Sovjet efter andra
världskriget fick Finlands varvsindustri åta sig
att leverera en stor mängd fartyg. Samtidigt
belastades varvsindustrin med beställningar
från inhemska rederier, vilka fått avstå största
delen av sina flottor såsom krigsskadestånd.
Denna ordermängd blev alldeles för stor för
dåtida förhållanden, enär det då i Finland
endast fanns ett fåtal verkliga skeppsvarv, alla
dessutom rätt omoderna. Därtill fanns några
Tabell 1. Fördelningen av de finländska varvens produktion på
beställarland 1960 och 1961
Beställarland 1960 Antal fartyg 1961 Antal fartyg Anm.
Finland ........ 18 % 67 53 % 49 J1960 46 småfartyg
(1961 31 småfartyg
Sovjetunionen .. .. 55 % 57 ca 40 % 12
Sverige ........ .. 13 % 2 — 1
Brasilien ....... .. 14 % 3 7 % 1
100 % 129 100 % 63
levererat tonnage
tdw
100000,-
Fig. 1. Från finländska varv levererat tonnage HU 1959, 1960 och
□ 1961; 1 F. W. Hollming Oy, 2 Oy Laivateollisuus Ab, 3 Rauma
Repola Oy, Rauman Telakka, 4 Rauma Repola Oy, Valkon Telakka,
5 Reposaren Konepaja Oy, 6 Uudenkaupungin Telakka Oy, 7 Valmet
Ab, Helsingfors Skeppsvarv, 8 Valmet Ab, Pansion Telakka, 9
Wärtsilä-Koncernen Ab, Crichton Vulcan, 10 Wärtsilä-Koncemen Ab, Sandvikens
Skeppsdocka.
629.12(480)
varv, vilka reparerade fartyg och byggde
småfartyg. För att Finland skulle klara sina
åtaganden måste därför radikala åtgärder vidtas.
Nya varv byggdes, gamla varv moderniserades
och reparationsvarven måste börja bygga nya
fartyg och modernisera sin maskinpark. Dessa
åtgärder gav till resultat att alla
leveransåtaganden kunde slutföras inom utsatt tid.
Sovjet-leveransernas betydelse
Varvsindustrins leveranser till Sovjetunionen
åren efter 1944 utgjordes huvudsakligen av
bogserbåtar, pråmar, motorpråmar, lastfartyg
och pontonkranar i stora serier. Sedan
skadeståndsleveranserna fullgjorts, fortsatte Sovjet
att inom ramen för fleråriga handelsavtal
beställa likadana fartygstyper, varför den efter
kriget expanderade varvsindustrin i Finland
fick fortsatt näring under ett flertal år.
Emellertid blev också Sovjets behov av en del
av de fartygstyper, som levererats
kontinuerligt, så småningom mättat, och 1960 levererades
de sista icke motordrivna pråmarna.
Därigenom blev ett flertal småvarv periodiskt
praktiskt taget arbetslösa, då deras produktion så
gott som helt varit inriktad på pråmbyggen,
fig. 1 (varven 1, 4, 5, 6). Nya handelsavtal och
kontrakt tillförsäkrade dem visserligen nya
arbetsobjekt, men övergången till nya
fartygstyper tar sin tid, speciellt då det gäller att
börja bygga maskindrivna fartyg, när man
tidigare så gott som uteslutande byggt pråmar.
Denna övergång inverkade därför på
produktionen, fig. 1.
Det i Finland under byggnad varande
bruttotonnaget utvisar dock (enligt Lloyd’s Register
of Shipping) liksom det levererade
bruttotonnaget som helhet en klart stigande tendens
bortsett från konjunkturfluktuationerna. Vid
årsskiftet 1952/53 byggdes i Finland (enligt
Lloyd) ca 30 000 brt mot ca 121 000 brt
årsskiftet 1961/62, fig. 2. Likaså visar det
levererade dödviktstonnaget en ökning från år till
år. Från 1958 till 1960 var ökningen
synnerligen markant, medan skillnaden mellan 1958
och 1961 endast är obetydlig, beroende på att
879 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
