Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 47 - Verktygsmaskiner för metallbearbetning, av Alrik Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
produktionen i förhållande till den totala
avsättningen av verktygsmaskiner på den
svenska marknaden (självförsörjningsgraden)
varierade sålunda 1955—1961 mellan 83 % och
105,6 %
Medeltimförtjänsten inom den svenska
verkstadsindustrin, som under sista kvartalet 1955
var 4,60 kr/h, uppgick till 6,80 kr/h under
sista kvartalet 1961 enligt Sveriges
Verkstadsförenings och Metallindustriarbetareförbundets
gemensamma arbetarlönestatistik, vilket
innebär en höjning av i det närmaste 50 % på
denna tid.
De kostnadsökningar som uppkommit genom
inflationen har tillverkarna sökt motverka
genom rationalisering av tillverkningsmetoderna,
men prisstegringar har ej helt kunnat undvikas.
Utvecklingen av lönerna inom
verkstadsindustrin samt prisstegringarna för fyra
standardiserade maskintyper visas i fig. 2. Av kurvorna
framgår, att lönerna i stort sett kontinuerligt
ökat under en femårsperiod med början 1957.
Prisutvecklingen för maskinerna har varit
något varierande. För tre maskintyper har
priserna varit konstanta under 1957—1959 för att
sedan stiga. I ett fall har priset sjunkit för att
efter fem år åter komma upp till ungefär
samma nivå som den ursprungliga. Prisökningarna
(från 1 % upp till 29,5 %) för de fyra
maskintyperna, som under den angivna tiden ej
undergått några nämnvärda förändringar, måste
betraktas som mycket moderata i förhållande
till den allmänna kostnadsutvecklingen.
Vad som här anförts beträffande
maskinpriserna får icke generaliseras. Den snabba
konstruktiva utvecklingen av verktygsmaskinerna
medför betydande kostnader för de företag,
som bygger nva verktygsmaskiner.
Kapitalutlägget för utvecklingen av en ny prototyp av
en modern maskin omfattande konstruktions-,
experiment- och tillverkningskostnader är för
närvarande ofta 10—15 gånger så stort som det
var för en analog maskin på höjden av
modernitet för ett 20-tal år sedan. Priserna på
sådana verktygsmaskiner, som möjliggör
användning av mer avancerade tillverkningsmetoder,
har sålunda undergått betydligt större
kostnadsökningar än vad som sagts beträffande
standardmaskiner. Men de har å andra sidan
också egenskaper, som ger innehavaren
betydande övertag i konkurrenshänseende, såsom
avsevärt minskade stycktider, lägre
kassations-och verktygskostnader, större flexibilitet samt
en hög produktkvalitet med hänsyn till
uppnåeliga toleranser.
Åldern på de verktygsmaskiner, som är i drift
inom den mekaniska verkstadsindustrin, är av
stort intresse icke endast för bedömning av
företagens effektivitet och konkurrensförmåga
utan även som hållpunkt för bedömning av
industrins kommande köp av ytterligare
verktygsmaskiner. En undersökning beträffande
ålderssammansättningen hos maskinparken
inom den mekaniska verkstadsindustrin i
Storbritannien gjordes 1961. Den omfattade 1,2
milj. maskiner. Tidigare hade liknande under-
Tabell 3. Försörjningsläget i Sverige i fråga om
verktygsmaskiner 1955—1961. Mkr.
1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961
Produktion ............. 146 160 153 152 136 161 1951
61 86 98 108 65 86 127
Svensk avsättning på
hemmamarknad ........ 85 74 55 44 71 75 681
87 98 94 100 92 119 152
Summa avsättning på den
svenska marknaden .... 172 172 149 144 163 194 2201
Självförsörjning ..... % 84,9 93,0 102,7 105,6 83,4 83,0 88,61
1 Ungefärligt värde, då den officiella statistiken ännu ej är tillgänglig
sökningar gjorts i Västtyskland, Frankrike,
Italien och USA. I Sverige har Industrins
Utredningsinstitut slutfört en sådan undersökning
1961 på basis av uppgifter från 14 företag. Inom
denna begränsade grupp har man funnit
resultat som väl anknyter till de utländska, tabell 4.
Sålunda var den 1 juni 1959 32 % av
maskinparken yngre än 10 år.
Enär några av dessa undersökningar gjorts
för ett flertal år sedan, kan man troligen räkna
med att en viss föryngring av maskinparken
ägt rum sedan dess. Men man torde utan
överdrift kunna säga, att över hälften av
maskinerna är mer än 10 år gamla i samtliga de länder,
där dessa förhållanden utretts.
I juli 1962 har i Storbritannien även
publicerats resultaten av en intressant utredning
syftande till en prognos i fråga om den sannolika
avsättningen av verktygsmaskiner fram till
1970. Prognosen är utarbetad såväl för den
brittiska hemmamarknaden som för Europa
och världen i övrigt och går ut ifrån den
förutsättningen, att inga allvarliga politiska eller
ekonomiska omvälvningar skall inträffa under
tiden. Undersökningen är grundad på en
detaljerad produktions- och handelsstatistik från
alla länder av betydelse i detta sammanhang.
Korrelationer har gjorts mellan
verktygsmaskinförsäljningen och den mekaniska
verkstadsindustrins produktion i ett antal
industriländer, varvid den framtida produktionen
baserats på studier av prognoser från såväl
industriföretag som mera officiella instanser. Ett
stort antal tillverkare av verktygsmaskiner i
Storbritannien har tillställts formulär med
förfrågningar om den väntade utvecklingen av de-
Tabell 4. Maskinernas åldersfördelning i % inom hela
maskinparken
Ålders- Frankrike Italien Stor- USA Väst-
grupper britannien tyskland
< 10 år 38 41 41 40 38
10—20 år 19 26 37 42 41
> 20 år 43 33 22 18 21
100 100 100 100 100
Undersöknings -
år 1955 1958 1961 1958 1953
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 46 1316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
