Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIKENS UTVECKLING UNDER DE
SENASTE FEMTIO ÅREN
Femtio år. Ungefär den verksamma perioden i ett långt människoliv. En lång
tid alltså för individen, men likväl en mycket kort tid i mänsklighetens utveck*
lingshistoria. Dock trots sin korthet tillräcklig att inom sig kunna rymma för*
ändringar av den mest djupgående betydelse för hela den följande utvecklingen. Utan
minsta tvekan kan detta sägas vara fallet beträffande de nu sist förflutna femtio åren.
Ofta och med rätta har det framhållits, att de senaste ungefär 150 åren med hänsyn
till mänsklighetens yttre levnadsförhållanden medfört större förändringar än hela den
föregående utvecklingen inom historisk tid. Orsaken härtill ligger i öppen dag och
kan väl kortast angivas med orden: Naturvetenskapernas utveckling. Under ovan*
nämnda tidrymd har nämligen mänskligheten lärt sig att på ett helt annat sätt än
tidigare utnyttja naturens tillgångar och taga hennes krafter i sin tjänst.
Denna utveckling har skett kontinuerligt, i det allt större områden av forskningen
öppnats för tekniken och industrien eller i allmänhet talat för näringslivet, men
oaktat kontinuiteten i denna utvecklingsprocess torde man kunna urskilja tre olika
utvecklingsskeden, som, ehuru naturligtvis sammanflytande och delvis täckande var*
andra, dock visa ganska skiljaktiga karaktärer. Vardera av dessa skeden kan grovt
räknat anses omfatta en tredjedel av hela perioden eller ungefär 50 år.
Det är det sista av nämnda utvecklingsskeden, som denna återblickande artikel*
serie skall söka i all korthet skildra, men för att därvid få det rätta perspektivet och
underlätta bedömandet av utvecklingens allmänna gång må först en hastig översikt
ägnas de båda närmast föregående skedena.
Det första av dessa kan anses taga sin början med ångmaskinens utbildande till
en i praktiken fullt användbar motor. Det var härvidlag tills vidare uteslutande fråga
om de rent praktiska synpunkterna. Läran om energiens omvandlingsbarhet och oför*
störbarhet samt den särskilda del därav, som utgör den mekaniska värmeteorien, var
ju ännu ej ens anad. Så underligt det kan förefalla den nuvarande generationen,
som erhållit hela sin utbildning under inflytandet av dessa teorier, lär det i alla fall
vara ett faktum, att, när långt fram på adertonhundratalet John Ericssons varmlufts*
maskin blev bekant, denna av samtidens främsta vetenskapsmän betraktades som ett
sannskyldigt underverk, vilket — i motsats till ångmaskinen — endast av tekniska ofull*
komligheter hindrades från att uppnå idealet för en motor, nämligen att kunna produ*
cera drivkraft ur intet. Den bristande kännedomen om grundvillkoren för ångmaskinens
arbete hindrade dock ingalunda dess utveckling i såväl konstruktivt som teoretiskt
avseende. Redan Watt utförde åtskilliga betydelsefulla undersökningar över vatten*
ångas termiska egenskaper, vilka sedermera av andra forskare fördes vidare och blevo
av den största vikt för maskinens utveckling. De konstruktiva anordningarna ut*
formades allt mera effektivt, och tillverkningsmetoderna förbättrades, allt faktorer, som
bidrogo till att göra maskinen allt lämpligare för praktikens", krav.
Hand i hand med maskinens förbättring gick dess införande inom allt flera verk*
samhetsområden. Efter att i början ha varit använd nästan uteslutande som pump*
maskin i gruvor framträngde densamma snabbt inom textilindustrien, den mekaniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
