Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kemisk industri
»Kemisk teknologi är läran om de slöjder, vid vilka företrädesvis råämnenas
natur förändras.» Denna definition återfinnes i Wagners bekanta lärobok, för
något mer än 50 år sedan utgiven i svensk översättning av Alarik Lied*
beck. Som exempel på sådana slöjder anföras blyets förvandling i blyvitt eller
blysocker och kopparns förvandling till spansk*gröna eller vitriol, tvåltillverkning
av fett samt ättikberedning av alkohol. Om också definitionen för 50 år sedan
kunde ge ett begrepp om den tidens kemiska industri och dess arbetsområden, kan
man knappast säga att så är förhållandet nu. Studeras exempelvis de »slöjder», varigenom
naftalin eller bensol överföras i indigo eller varigenom konstgjord kautschuk fram»
ställes av isopren, finna vi nämligen att icke blott råämnenas natur väsentligt for*
ändrats, utan att helt nya kroppar hava uppstått, i vilka det ej låter sig göra att
återfinna en enda av råmaterialens egenskaper. Utan att vilja förringa slöjderna
och deras utövare, kunna nutidens kemister ej inrangera den kemiska teknologien
under detta begrepp, utan önska ge den rang, heder och värdighet av teknisk ve=
tenskap.
Det mest utmärkande draget för den kemiska industriens utveckling under de
senaste 50 åren är också det starka inflytande den rönt av den naturvetenskapliga
forskningens framåtskridande, framför allt naturligtvis inom kemien och fysiken.
Man får emellertid icke glömma att den kemiska industrien redan tidigare kunde
tillgodogöra sig resultaten från de grundläggande forskningarna av en Berzelius,
en Scheele, en Chevreul med flere kemiens stormän. Före den tidsperiod, som nu
skall avhandlas, ligga även sådana för tekniken betydelsefulla kemiska upptäckter
som Wöhlers urinämnessyntes, Faradays elektrolytiska lag, anilinreduktionen och
isoleringen av bensol ur stenkolstjära, för att endast nämna några exempel ur hö*
gen. Vidare hade Thomsen framlagt grunddragen av termokemien och Berthe*
lot i sina »Lejons sur la Thermochimie» fört denna viktiga gren av den fysika*
liska kemien till en hög grad av fulländning. Guldberg*Waages lag om kemisk
jämvikt och massverkan hade redan hunnit hävda sin ställning, och inom den
organiska kemien ha vi att anteckna den viktiga alizarinsyntesen.
Som viktiga grundstenar, på vilka de flesta kemiska industrier bygga vidare,
framstå syre* och alkaliindustrierna och främst bland dem svavelsyretillverkningen.
Blykammarmetoden, uppfunnen redan 120 år tidigare, hade redan på 1870*talet nått en
rätt hög grad av fulländning, särskilt genom införandet av Gay«Lussacs absorbtions»
torn på 1840*talet och av Glovertornet omkring 1860. Mycket återstod dock att
göra för att öka produktionsförmågan hos de stora blykamrarna och för att förbil*
liga tillverkningskostnaderna. De moderna mekaniska rostugnarna hava föga gemen*
samt med 1870*talets tungarbetade styckekisugnar, och införandet av konstgjort drag
och vatteninsprutning ha möjliggjort ett bättre utnyttjande av kammarvolymen. Så*
lunda producerades på 1870*talet endast 2 à 3 kg svavelsyra per kbm och dygn,
medan man i moderna blykammare uppnått en produktion av ända till 10 kg.
Vid utarbetandet av nya kemiska processer möter man ofta svårigheter att finna
ett lämpligt och hållbart apparatmaterial. Det sätt, på vilket man på 1850*talet löste
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
