Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motståndare och som i synnerhet vilja skada honom,
äro riksskattmästaren (Bjelke), Rdlamb, Knut Kurck,
Johan Gyllenstjerna, Gripenhjelm (som dock icke är
så förbittrad), Lindschiöld samt någon gång riksdrotset
och riksamiralen.»
Dessa sistnämnda, af historien vitsordade
uppgifter om partiställningen bland Sveriges ledande män,
föra tanken på den politiska situationen för tillfället
och på Magalottis verksamhet som politisk kunskapare.
Han begagnade sitt insteg i rikskanslärens och
riks-marskens hus för att vinna kännedom om Sveriges
utrikespolitik.
Den vacklande hållning, som Sverige länge
intagit gent emot de europeiska förvecklingarna, kunde
till följd af förhållandenas makt icke längre fortsättas.
Afgörandets stund nalkades, och det krig stod för
dörren, som Sverige så länge velat undvika och hvars
början blef så föga ärofull för de svenska vapnen.
Att redogöra för Magalottis politiska depescher tillhör
icke området för denna framställning; och äfven för
den politiska historien torde löga nytt ur dem stå att
vinna. Hans uppgifter äro naturligtvis hämtade ur
andra hand och kunna väl svårligen i väsentligare
mån komplettera de vid svenska hofvet ackrediterade
utländska sändebudens depescher. Med sitt vakna öga
insåg Magalotti snart nog, huru ogärna man i Sverige
inlät sig på en aktiv krigspolitik och huru föga man
därtill var beredd. Han tviflade i det längsta, att det
skulle blifva något af med den svenska arméens
öfver-flyttande till Pommern. »De som känna landet,
försäkra att, fastän order äro gifna om truppsändningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
