Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1—2. Aug. 1920 - Från förbundsområdet - Forsa - Sågmyra - Matfors - Alingsås - Uddebo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 TEXTILARBET ARE N;
en kostnad av över 40,000 kronor. Som synes, följa
vi med tiden,
Sågmyra.
Då vi här i juli förra året bildade fackförening
med anslutning till förbundet, var arbetsgivaren
oorganiserad. Det dröjde emellertid icke så
synnerligen länge förrän även arbetsgivaren anslöt sig
till sin fackorganisation, Sveriges
Textilindustriförbund, varför även denna fabrik, Falu yllefabrik,
och dess arbetare inrangerades under riksavtalet.
I enlighet med avtalets bestämmelser och gällande
förhandlingsordning skulle ackordsprislista
upprättas, men detta var lättare sagt än gjort. Sedan
ett par sammanträden för detta ändamål hållits i
Stockholm och förhandlingar ägt rum här på
platsen utan slutgiltigt resultat, upptogos
underhandlingar här den 11 och 12 sistlidne juni, varvid
förbundet var representerat av förtroendemannen och
arbetsgivareorganisationen av direktör Paues frän
Stockholm och disp. Petersson från Nyköping.
Härvid träffades överenskommelse om
ackordspri-ser och även ifråga om övriga tvistepunkter.
En av tvistepunkterna rörde sig om
hyresbeloppen för de av arbetsgivaren till arbetarna
uthyrda bostäderna. Vid avtalets ikraftträdande
behagade arbetsgivaren utan vidare ä arbetarnas
avlöningar avdraga ett av honom själv bestämt
hyresbelopp, vilket arbetarna ansågo dels för högt
och dels såsom vara en fullkomligt obefogad
åtgärd, då ingen som hälst överenskommelse om
hyrespriset blivit träffad. Vid underhandlingarna
beslöts hänskjuta frågan till skiljenämnd,
bestående av fullt ojäviga personer.
Matfors.
Arbetarna vid härvarande yllefabrik bildade
fackförening den 8 mars 1919, med anslutning till
förbundet samma dato påföljande månad.
Arbetsgivaren var oorganiserad, varför arbetsvillkoren
ordnades med honom preliminärt intill årets slut.
Sedan nu gällande riksavtal trätt i kraft, anslöt
sig arbetsgivaren till sin organisation och den 16
februari i år upptogos förhandlingar i Stockholm
för fastställande av lönetariff och upprättande av
ackordsprislista. Arbetsgivarnas delegerade
anså-go avtalets tariff 3 vara tillämpningsbar, medan
arbetarnas delegerade förklarade sig icke kunna
godkänna någon annan tariff än 2, då Matfors är
beläget endast ett par mil från Sundsvall, vilken enligt
socialstyrelsens statistik är en av de dyraste
orterna i landet. Någon enighet uppnåddes ej vid
detta sammanträde, varför ett nytt hölls, likaledes i
Stockholm, den 15 mars, varvid arbetsgivarnas
delegerade förklarade sig villiga hänföra Matfors
till tariff 2. Sedermera träffades
överenskommelse om ackordspriserna här på platsen.
Alingsås.
Alingsås anlades av Nya Lödöse borgare, vilka
blevo husvilla, då danskarna år 1611 förstörde
deras stad. Stadsprivilegier erhölls 1619, varefter
staden genom Jonas Alströmer blev Sverges
förnämsta industristad.
Jonas Alströmer, född i Alingsås, grundade
Alingsås manufakturverk. Den 22 juni 1724 erhöll
han privilegium att inrätta ”ett yllemanufaktur av
allehanda slag”. Det gick raskt undan med
anläggningarna. År 1729 funnos i gång strump-,
klädes-, band- och frisväverier, kattuntryckeri,
tobaksplantering och tobaksspinneri, hatt-, nål- och
tapetmakeri, ullkamning, filtstrumpstickeri,
färger! m. m. År 1746 uppgick varornas
tillverkningsvärde till 150,000 dal. smt samt
fabrikspersonalen till 134 manliga och 741 kvinnliga arbetare.
År 1749 härjades staden av eldsvåda, som lade i
aska tobaksspinneriet och flera väverier. År 1765
var tillverkningsvärdet uppe i 250,000 dal. smt.
År 1778 var det nere i 17,000 riksdaler specie. År
1779 härjades staden av eldsvåda igen. Efter
denna tid fortgick verksamheten i mycket blygsam
skala samt omfattade huvudsakligast kläden,
filtar och golvmattor. År 1847 upphörde
manufakturverkets drift efter att ha varit i åtskilliga mer
eller mindre kunniga händer.
Den nuvarande textilfabriken härstädes,
vilken äges av Alingsås Bomullsväveri Aktiebolag,
grundlädes år 1884 och består av väveri, blekeri,
färgeri och appreturverk. Vid fabriken tillverkas
alla slags oblekta, blekta, färgade och tryckta
bom-ullsvävnader. Antalet arbetare uppgår till
omkring 300 och antalet vävstolar till cirka 1,000.
Den nuvarande fackföreningen, avd. n:r 86,
bildades den 3 sept. 1915. Den föregående
nedla-des 1909. Under krisåren förde dock avdelningen
en tynande tillvaro. Först i november 1918 blev
det fart i organisationsarbetet. Nu räknar
föreningen omkring 250 medlemmar. Det nu gällande
avtalet medförde en hel del förbättringar 1
medlemmarnas lönevillkor.
Den 8 sistlidne april invigde avdelningen med
en fest sin nya fana. Festtalet hölls av hr
Manfred Andersson från Mölndal, som därvid lämnade
en mycket intressant redogörelse över förbundets
arbete och de svårigheter det haft att kämpa emot
sedan dess blygsamma start.
Uddebo.
Här finnas två förbundsavdelningar, n:r 38,
omfattande trikåfabrikens arbetare och bildad den
20 juli 1919, samt n:r 99, omfattande
möbeltygsvä-veriets arbetare och bildad den 13 juli samma år.
Trikåfabriken, som anlades år 1879, äges av
den mäktiga trikåtrusten. Riksavtalet med
tillhörande ackordsprislista gäller vid fabriken, då
tru-sten anslutit denna fabrik till
arbetsgivareorganisationen.
Möbeltygsväveriet anlades år 1897 och äges av
Rich. Claeson. Det sysselsätter omkring ett 70-tal
arbetare och är avsett för tillverkning av
möbeltyger, gardiner, plysch, borddukar, bolstervar,
bomullstyger, moquette, gobeliner, filtar och
sängmattor. Till år 1914 var moquette och plyschdukar
fabrikens huvudtillverkning. Efter krigets utbrott
uppstodo svårigheter att erhålla garn för dessa
varor från Tyskland och Österrike, varför
tillverkningen blivit omlagd från huvudsakligast
yllevä-veri till bomullsväveri.
Avdelningen har med arbetsgivaren träffat
överenskommelse om tid- och ackordslöner intill
utgången av innevarande år. Arbetsgivaren är
nämligen oorganiserad, varför han icke sorterar
under riksavtalet, vilket han emellertid följer. Den
2 maj i år var förtroendemannen här och höll
föredrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
