Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1—2. Juni. 1921 - Underhandlingarna angående riksavtalet inom textilindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 TEXTILARBETAREN
arbetarna skulle få tillfälle att framföra
sina synpunkter direkt till arbetsgivarnas
delegerade, hade Textilarbetareförbundet
till dagens sammanträde låtit inkalla
särskilda representanter för de ifrågavarande
arbetarna. Textilarbetareförbundets
delegerade ansåge sig för övrigt knappast
längre kunna stå fast vid sitt förslag.
Förhållandena växlade snabbt. Det hade vid
föregående förhandlingstillfälle
framhållits, att en del konstlade moment
påverkade prisfallet och att en stabilisering snart
måste äga rum. Vissa omständigheter
tydde på, att denna stabilisering redan
börjat inträda. På grund av riksdagens
beslut rörande höjningen av
spannmålstullarna vore en ökning av
levnadskostnaderna att förvänta. Dessutom hade man att
emotse stegring av hyror och skatter.
Textilarbetareförbundets delegerade ansåge
tillräcklig anledning förefinnas för dem,
att inte längre stå fast vid det tidigare
framförda förslaget. De ville dock avvakta
vad som under förhandlingarnas gång
möjligen kunde framkomma, innan de
lämnade definitivt besked.
Herrar Sundström och Pettersson
såsom representanter för arbetarna i Forsa
framhöllo, att arbetarna därstädes icke
ansåge sig kunna gå med på den ifrågasatta
lönesänkningen. Levnadskostnaderna i
Forsa vore så stora, att det varit svårt
att existera på de före den 1 april
gällande lönerna; särskillt gällde detta ifråga
om familjeförsörjare.
Levnadskostnaderna hade i Forsa ännu icke visat några
tendenser att sjunka, utan tvärtom hade i
vissa fall en ökning kunnat påvisas.
Arbetarna ansåge, att de borde erhålla så
mycket betalt, att de kunde existera utan
att behöva anlita fattigvården. Den största
nedsättningen de skulle kunna gå med på,
vore 10 proc.
Herr Jansson såsom representant för
blekeri- och färgeriarbetarna i
Norrköping gjorde gällande, att det för nämnda
arbetare icke vore möjligt att gå med på
arbetsgivarnas förslag om nedsättning av
lönerna. Med en sådan lönesänkning
skulle arbetarna icke kunna existera. Med
de stora inskränkningar av arbetstiden,
som numera vore rådande, skulle efter
timlönernas reducering arbetsförtjänsten
knappast räcka till för mat, till kläder och
hyra bleve ingenting över. En
nedsätt
ning av lönerna med 10 proc, kunde vara
rimligt.
Arbetsgivarnas delegerade framhöllo,
att beträffande Forsa så hade
dyrortsför-hållandena där varit föremål för särskild
undersökning på ort och ställe, varvid
man icke funnit, att arbetarna hade någon
som hälst anledning till klagonål. Skulle
man utgå från Socialstyrelsens
dyrorts-gruppering, skulle Forsa rätteligen vara
inrymt under avtalets tariff 5, men vore
dock nu hänfört till tariff 3. De löner,
som betalades inom andra industrier i
Forsas närhet, vore lägre än i Forsa.
Beträffande herr Janssons anförande
medgå-vo arbetsgivarnas delegerade, att det för
närvarande vore svårt för arbetarna på
grund av den reducerade arbetstiden, men
att man vid bedömande av arbetslönerna
finge utgå ifrån förhållandena vid
normal arbetstid. Skulle särskilda
löneförhållanden tillämpas för vissa grupper
textilarbetare och en differentiering av
lönerna genomföras, måste en omläggning av
hela avtalet ske. De framhöllo, att de
skäl, som framförts av representanterna
för Forsa och av herr Jansson icke kunde
rubba Textilindustriförbundets
delegerades uppfattning.
Efter enskild överläggning förklarade
Textilarbetareförbundets delegerade att
de vidhölle sitt förslag, varefter
arbetsgivarnas delegerade, likaledes efter enskild
överläggning meddelade, att förslaget rönt
motstånd inon vissa delar av
Textilindustriförbundet, förnämligast på den grund,
att detsamma avsåge en längre avtalstid,
än vad förbundets medlemmar ansåge sig
för närvarande kunna överblicka. Med
hänsyn till föreliggande omständigheter
hade dock Textilindustriförbundet, ehuru
med betonande av de utomordentliga
risker, som kunde vara förenade med
avtalstidens utsträckande även över sista
kvartalet, ansett sig icke böra motsätta sig
Textilarbetareförbundets vid föregående
förhandlingstillfälle framlagda förslag om
en överenskommelse intill 1921 års slut.
Sedan överenskommelse träffats om
att det före den 1 april gällande
riksavtalet utan föregående uppsägning skulle,
med de överenskomna ändringarna av
lönerna, utlöpa den 31 december 1921,
förklarades underhandlingarna avslutade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
