Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1—2. Juni. 1921 - Sverges textilindustri i äldre tid. XIV - Internationell textilarbetarekonferens i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEXTILARBETAREN
gick textilindustrins
bruttotillverkningsvärde till inalles 5,569,682 daler kmt. Med
utgångspunkt från nämnda summa gör
Salander en beräkning av den besparing,
som riket tillskyndats genom
manufakturerna, och då densamma synes vara den
första i sitt slag, skall den här återges.
Från totalsumman dragas först 412,750
daler, utgörande inköpspriset å 330,200
alnar importerade vita kattuner, vadan
alltså återstår 5,156,932 daler. Härav
ansågs tredjedelen eller 1,718,977 daler
hava betalats till utlandet för råvaror och
material. Återstående 3,437,955 daler
betraktades som rikets vinst. I analogi med
ovanstående kalkyl beräknade Salander,
att vinsten av manufakturerna under
tioårsperioden 1728/1737 uppgått till i runt
tal 11 milj, daler kmt. För detta
storslagna resultat hade man huvudsakligen
lands-hjälpsmedlen att tacka, vilket enligt
Sa-landers mening utvisade, att det publika
understödet åt fabrikerna vore en högst
riksgagnelig anstalt, som man ingalunda
hade anledning att ångra.
Ser man på andra industrigrenar än
den textila, förmärkes likaledes en
nyvaknad företagsamhet. Bland hithörande
anläggningar äro särskilt att nämna
Rörstrands porslinsfabrik, privilegierad år
1729, samt Vedevågs och Kvarnbacka
järnverk, privilegierade år 1733. För
övrigt utdelades talrika privilegier för. en
mångfald olika slag av verksamhet, såsom
plantering av tobak, humle och andra
in-eller utländska växter, anläggandet av
schäferier, framställning av glas och
socker, tobaksspinning, förfärdigandet av
varjehanda slags arbeten i trä, horn, ben,
borst, marmor och agat, tillverkning av
matematiska och andra instrument, ur,
speglar, lack, terpentin, lerkärl, oljor,
kim-rök etc. Antalet privilegier, som under
tiden 1727/1739 utdelades för dessa olika
ändamål, uppgives till åtskilligt över 100,
men det låter sig ej kontrollera, i vilken
utsträckning desamma verkligen
begagnades eller blott stannade på papperet.1
Alla de antydda företagen med undantag
av sockerbruk och tobaksspinnerier, som
kunde glädja sig åt förhållandevis god
avsättning, voro, i den mån de kommo i gång,
av den beskaffenhet, att de behövde
sta
1 Jfr Flintberg: a. a. II: 136: not 1.
tens ekonomiska stöd för att kunna ernå
större utveckling. De allmänna medel,
som härvid stodo till buds, d. v. s.
lands-hjälpsavgifterna, förslogo emellertid
ingalunda för att tillgodose alla lånesökande,
utan kommerskollegium och
landshjälps-deputationen funno vid uppställandet av
sina förslag till understödsmedlens
fördelning lämpligast att utvälja ett fåtal mera
hoppgivande anläggningar, en princip,
som också av sekreta utskottet godtogs vid
lånemedlens definitiva anordning.
Internationell
textilarbetarekonferens i Berlin.
Den 14 och 15 mars innevarande år
sammanträdde internationella
textilarbetarekommittén i Berlin. Som ordf,
tjänstgjorde Jäckel (Tyskland).
Representerade voro förutom Tyskland, England
(genom internationella sekreteraren Shaw),
Frankrike, Italien, Schweiz, Belgien,
Holland, Österrike, Tjeckoslovakien (tysxa
och tjeckiska förbundet) samt Danmark.
Förhindrade att deltaga voro
representanter för Sverge, Ungern och Amerika.
Sedan ordföranden hälsat delegerade
välkomna avlämnade internationella
sekreteraren muntligen följande
verksamhetsberättelse :
”Vid tiden för avslutandet av vår
senaste i Amsterdam avhållna konferens
hade vi fattat ganska avgörande
bestämmelser såväl med hänsyn till det omedelbara
offentliggörandet av de internationella
rapporterna som avhållandet av en
kongress. Det torde vara
kommittéledamöterna bekant att en betydande tidsrymd
förflöt innan de olika länderna insände
sina rapporter och att vid genomskådande
av första upplagan kostnaderna ställde sig
så höga att intet tvivel förefinns det våra
medel icke tillåta rapporternas tryckande
på tre språk som ämnat var. Det gives
två skäl för omständigheten att icke
utgiva en andra upplaga. För det första har
den i varje land rådande kristiden redan
så betydligt förändrat förhållandena att
rapporterna icke längre äro tillförlitliga
och beträffande arbetsmetoderna för
framtiden är ingen bestämd
överenskommelse uppnådd. Jag skulle vilja föreslå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
