Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
ler huvudsakligen med jute arbetande
fabriksföretagen förekomma ett flertal
andra fabriker, som framställa
juteprodukter, utan att dock dessa kunna sägas
utgöra ifrågavarande företags
huvudtillverkning. Hit hör framför allt det i samband
med linnefabrikerna omnämnda Jonsereds
fabrikers aktiebolag, Göteborg, samt för
övrigt bl. a. Gävle ångväveriaktiebolag
med tillverkning av jutemattor och
sadel-gj ordar och Karlstads spinneri- och
väve-riaktiebolag, som ehuru huvudsakligen
yllefabrik även framställer garn och mattor
av jute.
Linne- och hampfabrikerna hämta
huvudsakligen och jutefabrikerna helt och
hållet sitt råmaterial från utlandet. Lin
produceras visserligen sedan gammalt
inom landet, men trots alla de försök, som
tidvis gjorts att uppmuntra och utvidgda
den inhemska linodlingen, är densamma
stadd i tydligt tillbakagående. Vissa
svårigheter äro dessutom förenade med
användningen av svenskt lin för
fabriksän-damål på grund av dess ojämna rötning,
som nödvändiggör en tidsödande sortering
vid fabriken och inverkar ofördelaktigt på
slutproduktens finhet och godhet.
Linet införes till ojämförligt största
delen från Ryssland, hampa kommer
särskilt från Ryssland och Italien och jute
uteslutande från Indien. Inköpet av jute
förmedlas genom handelshus i London
med agenter särskilt i Hamburg och
inskeppas i allmänhet via någon av nämnda
platser. Ifråga om införseln av hampa
gäller, att endast omkring en tiondel av
densamma förbrukas av linne- och
jutefabrikerna, under det att huvudparten går
till repslagerierna. Däremot använda
ifrågavarande fabriker såväl lin- som
hampblår i avsevärd omfattning. Den
avverkning av hampa, som förekommer vid
dessa fabriker, synes delvis stå i samband
med tillverkning av tågvirke och andra
repslageriartiklar.
Liksom ifråga om ylle- och
bomulls-fabrikat gäller särskilt om vävnader av
lin och jute, att landets egen fabrikation
icke helt lyckats undantränga den
utländska importen. Däremot är införseln av
linne- och jutegarn synnerligen oansenlig
samt uppväges ungefärligen av en
mot
svarande export. Praktiskt taget täckes
hela konsumtionen av linne- och jutegarn
genom landets egen industri, varemot en
icke oväsentlig del av linne- och
juteväv-nadsförbrukningen alltjämt tillgodoses
genom import.
Den industriella produktionen och
åttatimmarslagen.
Socialstyrelsen har igångsatt en
omfattande undersökning rörande
verkningarna på olika områden av
8-timmarsla-gen. Såsom undersökningens kanske
viktigaste del torde få anses den, som
utarbetats av kommerskollegiums statistiska
avdelning. Kommerskollegii undersökning
bygger på material, som insamlats genom
yrkesinspektörerna och som avser
produktionens utveckling efter arbetstidslagens
tillkomst vid ett 50-tal industriföretag
inom olika branscher.
Enligt direktiven för denna
specialundersökning skulle densamma omfatta
endast ett begränsat antal representativa
företag inom skilda industrigrenar, för
vilka arbetstidslagen medfört en mera
betydande nedsättning av arbetstiden.
Undersökningen har sålunda kommit
att omfatta 8 järn- och stålverk, 2
cementfabriker, 5 tegelbruk, 6
pappersmassefa-briker, 5 pappersbruk och pappfabriker,
2 råsockerbruk, 2 sockerraffinaderier, 1
margarinfabrik, 4 bomullsfabriker, 1
jutefabrik, 6 yllefabriker, 2 trikåfabriker, 2
gummivarufabriker, 2 tändsticksfabriker
och 1 konstgödningsfabrik.
Sågverksindustrin har icke medverkat, enär pålitliga
statistiska uppgifter saknats för
jämförelser, men Sågverksförbundet har dock
lämnat vissa summariska upplysningar.
Kollegium anför, att det i bearbetad
och koncentrerad form återgivna
uppgifts-materialet i stort sett torde kunna anses
ganska upplysande, ehuru det givetvis icke
får förbises, att undersökningen blott
utgör ett i liten skala företaget stickprov
och följaktligen icke bör användas som
grund för allmänna slutsatser annat än
med stor försiktighet.
Vid bomullsfabrikerna har arbetstiden
sänkts från 57—60 timmar pr vecka till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
