Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
27
knappast värderas i reda penningar.
Arbetet utfördes på lediga stunder, kvällar,
nätter, helg- och söndagar. Var och en
drog intresserat och förtjänstfullt sitt strå
till stacken.
I mars 1922 började medlemmarna på
allvar behandla byggnadsfrågan. Efter
två och ett halvt års ventilering kunde i
oktober år 1924 ritningar och
kostnads-förslag föreläggas byggnadsföreningens
stämma. Byggnadskommitténs förslag
godkändes och byggnadens uppförande
påbörjades i november samma år. Den
18 september år 1925 var byggnaden, som
erhöll det vackra namnet ”Solbacken”,
färdig för invigning.
Byggnaden har en större samlingssal
med 400 sittplatser, en mindre sal för
cirka 75 personer, serveringsrum, kök och
källarelokaler. Kostnaden för
byggnadens uppförande, inberäknat inventarier,
uppgår till 51,000: — kronor. Hela
värdet för byggnad, tomt, paviljonger och
yttre inventarier kan uppskattas till
68,000: — kronor. Fastigheten är
belånad för 27,000: — kronor. Härtill är att
anteckna, att Furulunds
socialdemokratiska kvinnoklubb skänkt den vackra
belysningsarmaturen, som är inmonterad i
byggnaden och som kostat cirka 1,000: —
kronor. Arbetarekommunens kapital i
fastigheten uppgår till 34,380: — kronor,
vilket belopp utgör nettovinster å
anordnade fester. Här är intet nämnt om den
utomordentligt vackra, stora och
välvårdade parken, i vilken ”Solbacken” tronar
stolt och mäktig, vittnande om intresse,
seg uthållighet, omtänksamhet och
glädje-fullt arbete för gemensamt bästa i nutid
och framtid, men vi önska att medlemmar
på andra orter kunde komma hit och med
egna ögon skåda vårt verk.
(Fort. fr. sid. 18.)
Statistik rörande textil- och
beklädnadsindustrin i Sverge.
framgår bl. a. därav, att
industristatistiken upptar vid pass 4,000 färre
yrkesutövare än folkräkningen.
Yrkesgrenen trikåfabrikation och
stickeri, omfattande en folkmängd av 13,600
personer, fördelade på 9,900 yrkesutövare,
drives i betydande utsträckning såsom
hem- och småindustri. Industristatistiken
redovisar nämligen blott 4,800 dylika
yrkesutövare. Inom vissa delar av landet
utgör yrket en viktig binäring för
kvinnorna i hemmen.
Beträffande tvätt och strykning
konstateras, att näringens hela folkmängd nu
uppgår till 13,800 personer, mot 13,500 år
1910, och att antalet yrkesutövare nu
utgör 10,100. För yrkesklassen repslageri,
snörmakeri och bindgarnsfabrikation
befinnas motsvarande tal vara resp. 2,500,
2,600 och 1,200.
Den stora näringsgren, som omfattar
all sömnad, räknar en folkmängd av
109,600, mot cirka 102,000 år 1910, och
sysselsätter 69,500 personer, därav 11,300
betecknade som företagare, mot resp.
57,800 och 16,800 år 1910. Medan hela
antalet yrkesutövare sålunda ej obetydligt
ökats, ha företagarna däremot minskats
— en vanlig utveckling i vår tid.
Industristatistiken redovisar blott 10,200
yrkesutövare inom denna näringsgren, vilket
vittnar om att småföretagen här
dominera. Bl. a. ha 800 jordbrukare anmält
skrädderi som biyrke.
Inom hela riket finnas 311 manliga
och 113 kvinnliga företagare inom
spinneri- och väveribranschen samt 3,702
manliga och 4,698 kvinnliga arbetare,
dessa arbetare dock endast vid
spinnerierna. Vid väverier, band- och
gardinfabriker funnos 8,388 manliga och 14,390
kvinnliga arbetare sysselsatta.
De 424 företagarna inom spinneri- och
väveribranschen hade en årsinkomst av
17,521,200 och en samlad förmögenhet av
inalles 91,312,000 kr.
De 8,400 spinneriarbetarna förtjänade
(Forts, sid. 29.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
