- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVI. 1929 /
57

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN

53

delningen n:r 15, vilken medlemmarna några år
tillhörde, upptogs den nuvarande avdelningens
verksamhet den 1 juli 1919. Medlemsantalet
uppgick då till 460. I mars månad i år räknade
avdelningen 842 medlemmar, varav 160 manliga och
682 kvinnliga. Avdelningen anslöt sig
omedelbart till Malmö Fackliga Centralorganisation och
Malmö Arbetarekommun. Likaledes är
avdelningen ansluten till textilarbetarnas samorganisation
och understödsfond.

Bland de större inkomstposterna märkes:
inträdesavgifter 3,643: 50, medlemsavgifter kr.
180,171: 30, extra uttaxeringar kr. 10,735: 05.
Från förbundet har i understöd erhållits vid
lockouter kr. 19,383: 50, vid strejker kr. 12,888: 70 och
i arbetslöshetsunderstöd kr. 10,324: 75.

Denna avdelning är ingalunda så ny, som
man av ovanstående kunde vara benägen tro.
Den närmaste föregångaren erhöll sitt nummer
i förbundet år 1907, men denna avsomnade efter
storstrejken. Redan år 1890 fanns en
sammanslutning av arbetare vid denna fabrik, vilken
tidvis var fristående och tidvis ansluten till
Grov-och fabriksarbetareförbundet. Denna avdelnings
öden äro emellertid ännu ej fullt utforskade, men
arbetet härmed pågår. Högtidstalet hölls av
förtroendemannen hr Gust. Janzén.

Borås.

De som hoppats på en förbättring med
avseende på arbetstillgången inom textilindustrin,
torde icke fått erfara den tillfredsställelse, som
ligger uti att se sina förhoppningar uppfyllas.
Ty även om det icke kan sägas att ett försämrat
tillstånd inträtt sedan senaste numret av
tidskriften utkom, kan man svårligen göra
gällande att en förändring till det bättre inträtt.
Fortfarande tillämpa nämligen flera fabriker
inskränkt arbetstid, och för närvarande är det svårt
att yttra sig om, huruvida någon förbättring kan
vara att emotse inom den närmaste tiden.
Likaledes är det svårt att närmare precisera
orsakerna till detta sakernas tillstånd. Den in- och
utländska konkurrensen är synnerligen besvärande,
men i en del fall torde det vara andra
omständigheter, som äro starkt bidragande orsaker till
det rådande förhållandet. Man kan väl utan
vidare slå fast, att det numera, i högre grad än
tidigare, är nödvändigt att följa med i
utvecklingen på det produktionstekniska området, liksom
även att i högre grad tillgodose kravet på en
lednings kvalifikationer. Det kan starkt
ifrågasättas, huruvida det vid en del fabriker är som det
borde vara i detta avseende.

Ett företag, som tydligen tröttnat på att leva
en tynande tillvaro är Manufaktur A.-B. Svea,
vilket nu uppgått i Kilsunds A.-B. Verksamheten
i de förutvarande lokalerna skall nedläggas och
överföras till sistnämnda bolags fabrik, och man
har anledning hoppas att denna åtgärd icke
kommer att medföra någon nämnvärd ökning av
arbetslösheten.

Beträffande organisationsarbetet kan det
förtjäna omnämnas, att arbetarna vid A.-B. Svenskt
konstsilke börjat få upp ögonen för
organisatio

nens betydelse och nödvändighet. En del av de
anställda ha tillhört och tillhöra fortfarande De
Förenade Förbunden. Flertalet arbetare ha dock
varit oorganiserade och det är bland dessa som
organisationstanken nu vunnit insteg och tagit
sig uttryck i en rätt talrik anslutning till
textilarbetareförbundet. Då arbetsförhållandena vid
denna arbetsplats lämna en del övrigt att önska,
ha vi anledning förmoda att fackföreningen icke
kommer att sakna uppgifter.

Gävle.

Svenska Textilarbetareförbundets avdelning
n:r 43 härstädes firade lördagen den 20 april
innevarande år minnet av 10-årig verksamhet.
Festen, till vilken infunnit sig ett stort antal
medlemmar jämte anhöriga, övervars även av
förbundets förtroendeman, hr Gust. Janzén. Festen
hölls i Folkets Hus festvåning, för tillfället
dekorerad och prydd med avdelningens standar.

Sedan de närvarande hälsats välkomna sjöngs
unisont ”Arbetets söner”, varefter avdelningens
ordförande, A. Bergengren, meddelade några
korta uppgifter om verksamheten under de gångna
åren. Textilarbetarnas förening i Gävle är äldre
än 10 år. 1906 bildades den första, som dock
storstrejksåret 1909 delade så många andra
avdelningars öde. Senare gjordes flera försök att
rekonstruera föreningen, vilket dock ej kröntes med
framgång förrän år 1919. Den 10 april nämnda
år anordnades på initiativ av Gävle
arbetarekommuns fackliga utskott ett möte i Folkets hus med
textilarbetarna vid Gävle Ångväveri A.-B. och A.
Ferd. Sjöbergs fabrik. Efter ett föredrag av
numera avlidne redaktören Th. Zetterling
antecknade sig ett 60-tal för medlemskap. Anslutningen
till förbundet skedde den 1 maj 1919.

Antalet medlemmar har stadigt ökats och
uppgår nu till c:a 250. Inkomster och utgifter
ha under den gångna 10-årsperioden balanserat
på en summa av kr. 62,473: 16. I
arbetslöshetsunderstöd har utbetalts kr. 5,206: 30. Frivilliga
bidragslistor till bl. a. sjuka medlemmar ha
inbringat omkring 4,200 kr.

Sedan en blandad sångkör av ett antal
avdel-ningsmedlemmar utfört ett par sångnummer, höll
förtroendeman Janzén ett med största
uppmärksamhet åhört föredrag om den världsfamnande
organisation som fackföreningsrörelsen utgör och
i vilken avdelningen är en länk. Talaren slutade
med att utbringa ett fyrfaldigt leve för
avdelningen, vilket de närvarande stående besvarade med
kraftiga hurrarop.

Vidare föredrogs hågkomster från flydda år
av ett par äldre kamrater, S. Hillerström och
Gustaf Edin, därvid bl. a. berättades om ett
misslyckat försök 1891 att bilda en organisation —
”Gävle—Strömsbro fabriksarbetareförbund”.

Festen avslöts med ”Internationalen”, varefter
deltagarna samlades i A-salarna, som med sina
dukade småbord och blommor företedde en festlig
anblick. Där intogs under gemytligaste stämning
tesupé, varefter några timmars dans efter musik
av fiol och piano- vidtog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:55:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1929/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free