- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVI. 1929 /
79

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEXTILARBETAREN

71

de allmänna arbetsförhållandena ha
obestridligen förbättrats. Åldern för
ingående av giftermål tenderar att bliva
betydligt högre, och många gamla lastbara
vanor tyckas dö ut. Då jag emellertid nu
erinrar mig de byar som beboddes av de
s. k. ”oberörbara”, eländet, smutsen, de
ruttnande avskrädeshögarna och det
allmänt nedslående intrycket, gripes jag av
fasa. Berg av arbete vänta på att utföras.

Jag är emellertid tillfredsställd att det
skett en förbättring i fabriksarbetarnas
förhållanden, och att det försiggår en
sakta fortgående förbättring ifråga om
upphävandet av skrankorna mellan kasten.
Ett stort antal indier tillhörande de högre
kasten arbeta mycket ivrigt för höjande
av de lägre kasten. Uppgiften är
emellertid synnerligen svår, och den skulle
förvisso vara en dåraktig man, som skulle
vilja förutsäga den tid då dessa förtryckta
och föraktade människor skola betraktas
såsom likvärdiga medlemmar i samhället.
Kastfrågan gäller naturligtvis för hela
industrin, och utgör ett problem som ej
kan lösas av utomstående. Både de
indiska myndigheterna och den engelska
regeringen kunna hjälpa till genom att ej
lägga hinder i vägen, men endast
indierna själva kunna upprätta ett sådant
sakernas tillstånd, att alla arbetare kunna
fritt tillsammans bilda organisationer,
och på alla sätt bliva jämlikar. Intet
inflytande utifrån kan, eller ens bör,
försöka att blanda sig i det som måste
förbliva ett indiskt religiöst problem, som
endast bör lösas av indierna själva.

Två mäktiga faktorer äro i verksamhet,
vilka uträtta mycket för att bereda
marken för en förbättring. Det första, och
f. n. mera rudimentära inflytandet
ut-göres av den obligatoriska
undervisningen, som nu i viss utsträckning införts,
t. ex. i Baroda och Indore. När barn av
alla kasten en gång komma tillsammans
i samma skola och undervisas ur samma
böcker, kan man hoppas på att de
äntligen skola bryta ned, om icke alla skrankor,
så åtminstone en väsentlig del av dem.
Den andra stora rörelsen, och enligt
min uppfattning den för närvarande
effektivare, utgöres av
industrisystemet självt. Vi sågo många
exem

pel, varav några nästan komiska, på huru
de olika kasten höllo sig från varandra
t. o. m. inom fabrikerna, men vi sågo och
hörde även tillräckligt som bevisade att
de gamla stränga indiska
kastskillnaderna tendera att bliva utplånade av
fabrikernas omfattande och invecklade
verksamhet. Fabrikernas arbetsuppdelning och
nödvändigheten för arbetarna att infoga
sitt arbete i arbetskamraternas
verksamhet, gör synbarligen en god del för att
bryta ned vanor som man i Indien
underkastat sig under århundraden. Men
gamla vanor, särskilt religiösa sedvänjor, äro
svåra att utplåna, och det är av denna
orsak som jag ej ställer mig alltför
förhoppningsfull till en förväntan på ett
snabbt uppväxande av en
riksorganisation för textilarbetare i Indien.

Bland de avskyvärda förhållanden som
existera är ett som vi ofta förvissade oss
om vara tillfinnandes i ratt stor
utsträckning. När en gift kvinna arbetar i
textilfabrik och är för fattig eller för likgiltig
att betala en annan kvinna att se efter
hennes barn under det hon är i arbete,
hållas barnen halvt bedövade medelst en
opiumdosis. I många av de stora
fabrikerna finnas barnkrubbor till vilka de
gifta kvinnorna kunna taga sina barn. Vi
förvissade oss om att där, varest sådana
barnkrubbor icke funnos, det vanligen var
någon gammal kvinna, som för en helt
ringa ersättning såg efter ett antal barn
för de gifta kvinnliga textilarbetarna. Där
varest det varken finnes barnkrubbor eller
vänliga grannar, ej heller någon önskan
eller förmåga att betala, även om det fanns
vänliga grannar, hållas de stackars pyrena
halvt vimmelkantiga medelst opium, så
att de inte skola vara till något besvär för
grannarna eller riskera livet genom att
krypa ut ur den eländiga bostadshålan ut
på gatan. Jag vill inte påstå att sådana
fall förekomma till något mycket högt
procenttal, men olyckligtvis synes det vara
ådagalagt att det finnes allt för många
sådana fall.

Ett annat system som är egendomligt
för fabriksarbetet i Indien är den
förfärande roll som spelas av
penningutlånarna. Arbetsgivarna utbetala i allmänhet
lönerna en gång i månaden och i några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:55:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1929/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free