- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVII. 1930 /
14

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

T E X TI L A R B E T A R E N

Läget inom textilindustrin.

Det nya året har icke medfört någon
ljusning inom textilindustrin. Redan en
blick på den officiella
arbetslöshetsstatistiken ger vid handen att läget i stället
försämrats. Antalet arbetslösa
medlemmar inom Textilarbetareförbundet
uppgick i medeltal för 1929 till 3,4 proc, av
hela medlemsantalet. November månad
hade den lägsta siffran, 2,3 proc., och
juni månad den högsta siffran, 4,5 proc.
Årsmedeltalet för 1928 var 2,6 proc. Den
31 jan. 1930 var den offentliga
arbetslöshetsstatistikens siffra 3 proc. Siffran är
dock icke exakt, enär uppgifter icke
hunnit komma med från alla avdelningarna.

Förhållandena inom textilindustrin
utläsas emellertid icke enbart av
siffrorna om arbetslösheten inom avdelningarna.
En del av förbundsmedlemmarna arbeta
på inskränkt tid, och även antalet av
dessa är i stigande. Enligt en preliminär
beräkning skulle antalet medlemmar, som
arbeta mindre än 48 timmar pr vecka,
ha ökat från dec. 1929 till jan. 1930 med
omkring 1,000. Bortåt 200 medlemmar
skulle, enligt tillgängligt material, ha
kortare arbetstid än 25^ timmar pr
vecka.

De tryckta förhållandena inom den
svenska textilindustrin sammanhänga
givetvis med den allmänna kris, vari
textilindustrin världen över befinner sig.
Delvis ha vidtagna rationaliseringsåtgärder
varit vållande till ökad arbetslöshet.
Dessa rationaliseringsåtgärder framtvingas
återigen av den svåra konkurrensen på
världsmarknaden. Det gäller att göra
företagen konkurrenskraftiga och för
detta syfte vidtagas i skilda länder, och
icke minst inom den engelska
textilindustrin, omfattande
rationaliseringsåtgärder.

Arbetarnes Bildningsförbund.

Förbundets berättelse för arbetsåret 1928—
1929 har nu utkommit, omfattande tiden 1 juli
1928—30 jun,i 1929.

Mot arbetsårets slut eller närmare bestämt
den 29 maj 1929 drabbades förbundet av ett lika
oväntat som hårt slag, då Johan Sandler mitt
uppe i den verksamhet, han ägnat så mycket av
sina krafter, avled. Johan Sandler, som alltsedan
år 1925 varit A. B. F:s studieledare, har under
sin verksamhet i förbundets tjän,st hunnit uträtta
ett sällsynt gediget dagsverke, trots att han
redan vid tillträdet som studieledare nått en ålder
då människor i allmänhet vilja vila efter en lång
arbetsdag. För Johan Sandler gällde det att
verka så länge livslågan ännu brann, så länge
möjligheten att verka ännu fanns. Johan
Sand-lers gärning bevaras i det tacksammaste minne
bland alla dem som i det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet se en av arbetarerörelsens
huvuduppgifter.

Vid arbetsårets slut har A. B. F.
lokalavdelningar, bibliotek och studiecirklar i verksamhet
på cirka 1,000 platser. Omkring de 1,021
biblioteken ha under året arbetat 2,912 studiecirklar
med 38,695 medlemmar (föregående år 974
bibliotek, 2,737 studiecirklar med 35,648
medlemmar). Under året ha förmedlats 397
föreläsnings-kurser med 2,315 föreläsningar jämte 252 övnings-,
demonstrations- och studiecirkeltimmar
(föregående arbetsår 437 kurser med 2,370
föreläsningar). Av årets kurser ha 54 med 278
föreläsningar anordnats av G-oodtemplarordens
Studieförbund.

Av A. B. F:s lokalavdelningar redovisas det
största antalet studiecirklar i Stockholm, Malmö,
Göteborg, Örebro och Norrköping med resp. 306,
101, 67, 46 och 42 arbetande studiecirklar.
Relativt är studiecirkelverksamheten bäst utvecklad i
Stockholms län med i det allra närmaste 10 cirklar
per 10,000 invånare och svagast i Hallands län
med ej fullt 2 cirklar på 10,000 invånare.

I fråga om ämnesfördelningen inom,
studiecirklarna förtjänar anföras att föreningskunskap
kommer främst. Ej mindre än 483 cirklar ha
studerat detta ämne. Närmast därefter följa
stats- och kommunalkunskap 317, esperanto 266,
skönlitteratur 238, svenska språket 206,
fackför-eningskunskap 185, räkning 172, engelska 156,
socialism 154, bokföring 143, kommunism 137 samt
sång och musik 106 cirklar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1930/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free