Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
25
gällde garn n:r 20 av amerikansk bomull
och avsåg en veckas produktion. Följande
resultat erhölls:
Bruttoarbetstid pr vecka .... 2,880 min.
Stillestånd för
skiftning dagl. 15 m.,
6X15 ................... 90 m.
En timm. förlust
varje lördag för
puts-ning ................... 60 „
1 % förl. på grund av
spindelsnörbrott,
smörjning m. m.,
O,o1X2,88O . „... 29 „
Förl. gångtid = 179 m.
Av den återstående
tiden går 5 %
förlorad på grund av
trådbrott, 0,O5X270 135 „
Förl. arb.-tid = 314 m. 314 min.
Nettoarbetstid 2,566 min.
Av ovanstående framgår, att spindelns
gångtid pr vecka = 2,880 — 179 = 2,701
min. Den verkliga arbetstiden blir dock
betydligt lägre, nämligen 2,566 min. Den
relativt höga förlusten på grund av
trådbristningar förklaras genom att en del
spindlar äro i overksamhet så länge efter
varje skiftning till dess upplagning av vid
skiftningen brustna trådar skett; vidare
stå en del stilla, när ombyte av
förspin-ning äger rum. Å dagar, då det ”går
dåligt”, måste ofta hela maskinen stannas
för att möjliggöra upplagning.
Med kännedom om snodden, som i
detta fall var 17,9 varv pr tum, får man
genom en enkel räkneoperation till resultat
44,9 hank (räknat med gångtiden) och
0,97 kg. (räknat med nettoarbetstiden).
På grund av vissa orsaker ansåg man sig
ha skäl att avrunda dessa resultat till
respektive 42 hank och 0,857 kg.
Slutligen framhölls som vederbörandes
åsikt, att en ringspinnmaskins högsta
verkningsgrad uppnås vid spinning av
garn n :r 24 och 26, och att den avtager vid
spinning av såväl grövre som finare
nummer.
Moder skapsförsäkring.
Frågan om moderskapsförsäkring
eller moderskapsunderstöd har i vårt land
varit uppe i den offentliga diskussionen,
ända sedan vi i likhet med ett flertal
industriländer i vår
arbetsskyddslagstift-ning införde vissa bestämmelser om
obligatorisk barnsängsvila för inom
industrin arbetande kvinnor. Sedan ett
flertal förslag av olika anledningar
förkastats, framlades vid 1926 års riksdag av
dåvarande socialministern Möller ett
förslag till moderskapsunderstöd,, som avsåg
att genom direkt bidrag från staten
bereda de industriellt arbetande
barnaföderskorna viss hjälp. Förslaget anknöt sig
till arbetarskyddslagens § 19 och
stadgade rätt till moderskapsunderstöd för
kvinna, som på grund av bestämmelse i
denna lag antingen förhindrades arbeta
efter barnsbörd eller avhölle sig därifrån
dessförinnan. Vid behandlingen av
frågan i riksdagen framkom starka krav på,
att den föreslagna hjälpen skulle
utsträckas också till andra barnaföderskor,
särskilt landsbygdens kvinnor.
Riksdagen ansåg sig ej kunna fatta
beslut i frågan utan hemställde i
skrivelse till Kungl. Maj :t om utredning på
vad sätt och i vad mån ett
moderskapsunderstöd skulle kunna utsträckas till att
omfatta även andra kvinnor än
industri-arbeterskor, ävensom vissa andra
utredningar angående behovsprincipens
användande, regressrätten, kommunernas
deltagande m. m. Den begärda
utredningen igångsattes genom vissa
tillkallade sakkunniga, som även fingo till sig
hänskjuten för övervägande en annan,
sedan flera år vilande utredning, om
bättre vård åt barnaföderskor och späda
barn, på sin tid föranledd av motioner i
I och II Kammaren av Palmstj erna och
Steffen.
Det föreliggande förslaget är resultat
av sakkunnigas arbete.
Grundprinciperna i detta förslag äro:
att viss ekonomisk hjälp från det
allmännas sida skall komma alla
obemedlade och mindre bemedlade
barnaföderskor till del;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
