Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
37
Våra närmaste uppgifter.
i.
Den enskilda människan är av naturen
inställd på att förbättra sin ekonomiska
ställning. Gäller detta den enskilda
människan, så kan man säga, att det är lika
naturligt för den kollektiva massan.
Arbetareklassen har i sin kamp för
bättre levnadsvillkor använt sig av olika
medel. Dock är det i huvudsak tre slags
vapen, som den moderna arbetarerörelsen
använt, nämligen fackliga, ekonomiska
och politiska. I korthet kan man säga, att
de fackliga vapnen användas, när det för
arbetareklassen gäller att få så bra betalt
som möjligt för sin arbetskraft. Denna
arbetskraft är den enda vara arbetaren
har att avyttra, och det är synnerligen
viktigt, att denna ej säljes för billigt. De
ekonomiska vapnen — kooperationen —
användas huvudsakligen till att skydda
arbetarna såsom köpare av de varor, som
äro oundgängliga för livets uppehälle. De
politiska vapnen användas för att skydda
arbetarna såsom samhällsmedborgare och
till att erövra lika rätt för alla
medborgare i samhället.
Vi skola i denna artikel i all enkelhet
framföra några synpunkter på de
fackliga vapnen, på fackföreningsrörelsen.
Innan vi gå närmare in på den
moderna fackföreningsrörelsens uppgifter, är
det lämpligt att något undersöka om
fackföreningsrörelsen alltid haft samma
uppgifter som i vår tid.
Fackföreningsrörelsen är ej så
gammal, som man kanske först tror. I vårt
land leder man ju den svenska
fackföreningsrörelsens ursprung tillbaka till år
1846, då den Typografiska föreningen i
Stockholm bildades, men egentligen
daterar sig vår fackföreningsrörelse från
1880-talet. Om man undantager
England, så finna vi, att i det övriga Europa
uppstod fackföreningsrörelsen i mitten av
1800-talet.
Under 1860-talet hade
arbetarerörelsen tagit ett mäktigt uppsving ute i
Europa. Internationalen hade grundats 1864
med ett i London förlagt generalråd, vari
Karl Marx från början var den ledande
själen. Lassalles väldiga agitation i
Tyskland väckte arbetarna därstädes. I
England förde ”trade unionen” en allt mera
målmedveten kamp för högre lön och
minskad arbetstid. Frankrike var
skådeplatsen för så dramatiska händelser som
fransk-tyska kriget, kejsardömets
störtande, tredje republikens utropande samt
slutligen Pariskommunen och dess
krossande under den blodiga majveckan 1871.
Med 1860-talet tycktes alltså en ny tid ha
grytt för arbetareklassen. Nåja, fast det
var en ny tid, som gick upp för arbetarna,
kunde dessa ej så lätt glömma den gamla
tiden och dess traditioner.
Fackföreningarnas uppgifter blevo i
början huvudsakligast att sörja för
medlemmarnas ”nytta och nöjen och råda bot
på det sedeslösa liv”, som på den tiden
fördes, för att tala med Typografiska
föreningens i Stockholm stadgar.
Närmast efter Typografiska
föreningen bildades i Stockholm
Bokbinderiarbe-tareföreningen 1872. Sedan bildades
undan för undan en hel del fackföreningar.
Medlemmarna i dessa första
fackföreningar hade synnerligen svårt att klart
förstå dess uppgifter. Väldiga diskussioner
fördes således emellan liberala och
socialistiska idéer. Ett typiskt exempel på
oklarhet är Stockholms
bokbinderiarbeta-res ställning till det program, som man
hade enat sig om i övriga fackföreningar.
Denna förening riskerade det goda
omdöme den lyckats förvärva ibland borgarna,
samt riktade även appell till samtliga
fackföreningar att i tid söka hämma den
socialistiska rörelsen. Det dröjde ända
till 1897, innan socialdemokraterna
övertogo ledningen av denna fackförening och
ända till 1899, innan ”Arbetets söner”
sjöngs.
I början försökte man i godo
åstadkomma uppgörelser med arbetsgivarna.
Dessa gingo emellertid bröstgänges
tillväga, vägrade erkänna såväl
föreningsrätten som rätten för arbetarna att låta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
