- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXVII. 1930 /
76

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

TEXTILARBETAREN

i kraft av den ”lagbundna ordningen”, genom att
från deltagande i val hindra folk, som enligt lag
äro berättigade därtill o. s. v. Allt detta sker i
kraft av Lappolagen, vilken är raka motsatsen
till en ”lagbunden ordning”.

Nåväl, ekot från Lappo ger genljud även i
svenska bygder. Man skulle ju kunna tro, att
vännerna av en ”lagbunden, ordning” här hemma
skulle känna sig generade å sina finska själafräm
ders vägnar och söka förklara händelserna
därborta så, att finnarna, trots sexhundraårig
gemenskap med det förträffliga Sverge, inte hunnit bli
riktigt delaktiga av den fina svenska
rättsåskåd-ningen. I stället finner man, att många av den
”lagbun.dna ordningens” väktare här hemma mer
eller mindre öppet försvara Lappolagen och
deklarera sin sympati med försöken därborta att sätta
Finlands ”lagbundna ordning” ur kraft.

Ja, så är det ställt. Lappolagen håller på att
uttränga den ”lagbundna ordningen”, och den
”lagbundna ordningens” väktare hålla på att bli
dess förstörare. Underliga äro i sanning herrens
vägar.

Jonatan.

Textilarbetarestrejken i
Nord-Frankrike.

Som genom dagspressen bekant torde
vara för Textilarbetarens läsare har en
stor och delvis upprörd arbetskonflikt
förekommit i de nordfranska
textilindustridistrikten. Denna konflikt har omfattat
upp till 140,000 arbetare och anledningen
har varit, att den beslutade franska
socialförsäkringen pålagt arbetarna betydande
utgifter i form av premier, vilka arbetarna
velat bringa arbetsgivarna att betala. Då
arbetarna äro dåligt organiserade och de
organiserade äro splittrade på tre
fackförbund, har konflikten naturligtvis icke
kunnat utkämpas på ett effektivt sätt från
arbetarnas sida. Vid det här laget torde
den vara i det närmaste slut. Arbetarna
fordrade antingen löneförhöjning eller
också att arbetsgivarna skulle förbinda sig
att betala arbetarnas andel i
försäkringspremierna. En del arbetsgivare vägrade
detta, medan andra förklarade sig villiga
att betala premierna, blott de fingo
sådana villkor genomförda som att arbetaren

skall vara anställd minst 12 månader i
samma fabrik och under tiden ej utan
giltigt förfall vara frånvarande en enda
arbetsdag. Vidare ville arbetsgivarna
ingenting ha att göra med fackföreningarna.
Regeringen har sökt medla och även lyckats
bilägga tvisten i en del områden på
villkor, som innebära mycket stora
eftergifter från arbetarna. I andra distrikt har
striden fortsatt in i det sista.

En löneökning för arbetarna synes ha
varit väl motiverad, även om arbetarna
icke fått den extra belastningen i budgeten
i form av socialförsäkringspremier.
Levnadskostnaderna ha nämligen stegrats
väsentligt och industrin går så bra, att den
mycket väl skulle ha kunnat tåla en
höjning av de nu mycket låga lönerna.

Reallönen i olika länder.

Enligt internationella arbetsbyråns
statistik utgör reallönen i nedannämnda
länder, om siffran för reallönen i England
sättes till 100, följande:

Förenta staterna ............ 197

Canada ...................... 168

Australien .................. 152

Sverge ...................... 150

Danmark ..................... 112

England ..................... 100

Holland ....................... 89

Tyskland ...................... 77

Tjeckoslovakien ............... 77

Polen ........................ 68

Frankrike .................... 59

Österrike ..................... 53

Italien .................. 51

Spanien ....................... 49

Estland ....................... 45

Visa, genom att besöka avdelningarnas
sammanträden, intresse för våra angelägenheter och
öva inflytande genom att deltaga i besluten.

Värda ditt medlemsskap! Det är varje
arbetares plikt att tillhöra sitt facks organisation.
Den som ej är med oss är emot oss. Fullgör dina
skyldigheter och fordra dina rättigheter!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1930/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free