Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
45
kom en spontan verkningsfull strejk på
timmar samt en hela textilindustrin
omfattande lönerörelse, vilken senare
medförde en förhöjning av timlönen vid
fabriken med 1 öre. År 1921 medförde en
betydande löneförbättring, men under
åren därefter och fram till 1927 fingo
medlemmarna på grund av industrins
svårigheter vidkännas avsevärda
lönereduceringar. Arbetstillgången var under
efter-krigsåren ofta mycket dålig.
Fabriken kom så småningom under
Handelsbankens inflytande och
uppslukades sedermera av Svenska Yllekoncernen.
Den sista femårsperioden kännetecknas av
ökad jäkt och allt starkare press på
arbetarna. Man har rationaliserat, och
rationaliseringens frukter ha till synes blivit
permitteringar och
arbetstidsförkortningar. Avdelningen har dock vid olika
tillfällen lyckats frampressa icke oväsentliga
ekonomiska resultat för arbetarna. T. o.
m. ackordsuppgörelsen 1931 blev relativt
fördelaktig. F. n. står avdelningen, trots
syndikalisternas försök att splittra
densamma, synnerligen stark. Arbetarna vid
fabriken äro till 98 % organiserade i
avdelningen.
Yrkesinspektrisens
verksamhetsberättelse.
Moderskapsförsäkring kan redan nu med fördel
ordnas runt om i landet.
Yrkesinspektrisen har i sin
verksamhetsberättelse till Socialstyrelsen påpekat,
att svåra olycksfall i arbetet inträffat
genom att kvinnliga arbetare fått håret
indraget i maskinerna, varigenom
elakartade skalperingar blivit följden. Med
anledning därav framhåller inspektrisen, att det
nu rådande hårmodet med yvigt halvlångt
hängande hår gjort frågan om en lämplig
huvudbonad för kvinnliga arbetare aktuell.
Upprepade tillbud till skalperingar visa
den risk arbeterskorna löpa, om de arbeta
med obetäckt hår vid eller i närheten av
en maskin eller axelledning. Vilken
maskin som helst med rörliga delar blir en
fara, om man med sådant hår lutar sig
fram mot eller ned mot densamma. Även
om risken för verkliga skalperingar är
mindre nu än med forna dagars hängande
flätor, så är den chock och den smärta,
som i varje fall blir följden, tillräckligt
skäl för att man med allvar bör söka
avvärja en sådan risk. Att göra detta
genom att försöka inverka på hårmodet torde
under alla förhållanden vara lönlöst.
Däremot borde man med lämplig mössmodell
kunna nå önskat resultat.
Kvinnliga yrkesinspektionen, som
under en följd av år intresserat sig för
denna fråga och som utprövat många olika
modeller, har funnit att man i första hand
måste tänka på att få ett material, som
ej blir för varmt. Kvinnor ha i regel
tjockare hår än män och plågas därför av att
bära en tung och varm huvudbonad. En
vanlig skärmmössa, som i så stor
utsträckning bäres av män, är för kvinnor
användbar endast där arbetsplatsen av en eller
annan anledning är kall och dragig.
Mössan bör således göras av lätt material, men
måste dessutom vara lätt att tillverka och
lätt att tvätta.
En praktisk och lättskött modell, säger
inspektrisen, är en något avrundad
tresnibb av bomullsvoile med en 6 å 7 cm.
bred dubbelkant längs hela framsidan och
ordnad så, att den kan knäppas om
huvudet som en mössa och på samma gång
fullständigt skyddar håret. Under de senare
åren har man inom sportlivet börjat
använda en sorts mösstyp, som torde kunna
komma till stor nytta också på
arbetsplatsen. Den utgöres av olika former av
hårnät av silke eller tråd. Om näten äro
fin-maskiga och omsluta hela håret, erbjuda
de tillräckligt skydd på samma gång som
de varken genom sin tyngd eller värme
kunna på något sätt genera sin bärare.
De taga dessutom ingen plats att förvara
och behöva vid tvättning ej strykas och
äro billiga i anskaffning. Även mot
risken av antändning kan en dylik mössa i
viss mån skydda, då den håller håret
samman. Sådana nätmössor finnas nu också
med skärmar av celluloid eller vaxduk, så
att de även kunna användas som
ögon-skydd vid för stark belysning.
Nätmössor äro emellertid icke användbara vid
sådana fabriker, där arbeterskorna behöva
skydda sig själva för damm eller där
hå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
