Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
25
— Du måste väl först och främst köpa Allt
För Anspråkslösa, jag menar de där kolorerade
pappersbuntarna, som borgarklassen ger ut för att
hålla arbetarna nere i okunnighet?
— Jaa.
— Du deltager väl i A. B. F:s verksamhet och
besöker alla fackföreningsmöten?
—■ Nää.
— Du har väl inte tid?
— Nää.
— Du måste väl först och främst besöka alla
fotbollsmatcher?
— Jaa, va’ så klart de’.
— Och boxningsslagsmål?
— Jaa.
— Och ölkaféer?
— Jaa.
— Se’n blir det ingen tid över för
arbetarrörelsen.
— Nää.
— Du betalar väl dina avgifter till
arbetarrö-relsen ordentligt?
— Nää.
— Men du hoppas — naturligtvis — att andra
ska’ göra det?
— Jaa.
— Läser du överhuvud taget nå’n socialistisk
litteratur?
— Nää.
— Du nöjer dej med AFA, Idrottsbladet och
borgarpressen?
— Jaa.
— Då vet du ingenting om de socialistiska
arbetarnas kamp och ideal?
— Nää.
— Men du vet hur långt man kan hoppa,
simma, åka, springa, krypa och gå på 16 minuter och
10 sekunder?
— Jaa, va’ så klart de’.
— Du tar naturligtvis med öppen hand emot
alla löneförbättringar facktöreningsfolket lyckas
genomdriva?
— Jaa.
— Och använder merinkomsten på
borgar-blaskor?
— Jaa.
— Och brännvin?
— Jaa.
— Och boxning och fotboll?
— Jaa.
— Men du offrar ingenting på kampen mot
utsugning, krig, arbetslöshet och okunnighet?
— Nää.
— Men du väntar 1 alla fall att vi ska’ segra?
•— Jaa.
— Då får du allt vänta tills hin hämtar dej,
slöfock!
— Bää.
Bläckstadius.
Kollektivhuset.
Människan kan, som bekant är, vara ganska
konservativ, Trots denna konservatism har hon
dock måst acceptera en del förändringar av ganska
revolutionerande slag. Den ekonomiska
utvecklingen har farit obarmhärtigt fram med mycket,
som ansetts ha det största värde, men denna
utveckling har man helt enkelt måst finna sig i.
Den har nämligen aldrig kommit fram som ett
förslag, över vilket myndigheter haft att yttra sig
och riksdagar att fatta beslut. Den har trängt sig
inpå oss och oemotståndligt slutit oss i sin stora
famn. Vi ha funnit oss däri, som hade det varit
naturligt. Denna utveckling måste ju ha en del
konsekvenser med sig, t. ex. beträffande: hemliv
och familjeliv, men när det blir fråga om dylika
logiska följder av industrialismen tycks det ibland
vara svårt att följa med. Detta framgår av
debatten kring kollektivhuset.
Vad är då kollektivhuset för något? Jo, det
är en ny etapp på H. S. B.-byggandets väg, en
fullkomning av bostadsföreningsidén. Hittills har
man nöjt sig med att bygga stora bostadskomplex,
med lägenheter för en mängd familjer, där varje
familj har sina rum, sitt kök eller kokvrå, sitt
W. C. o. s. v. Moderna hus med vatten och avlopp,
elektriskt ljus, gas, centralvärme, radio m. m. Nu
vill man gå ett stycke längre och i dessa
bostadskomplex inrätta bl. a. centralkök och barnhem.
Alltså för hela huset ett gemensamt kök, från
vilket familjerna få hämta färdiglagad mat, och ett
barnhem, där invånarnas barn omhändertagas
och vårdas.
För någon tid sedan hölls i Stockholm ett
diskussionsmöte för behandling av
kollektivhusidén. En arkitekt Markelius höll ett inlednings
föredrag och så drabbade andarna samman. Det
blev en kraftig opposition från en del manliga
talare. Argumenten voro emellertid så klena, att
man blev beklämd, när man läste referatet.
Naturligtvis var det omtanken om hem, mödrar och
barn, som dikterade de manliga opponenternas
uppträdande. En talare fruktade, att de kollektiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
