Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEXTILARBETAREN
att orsaken till allt socialt elände icke är
att söka i varornas produktion utan i
deras cirkulation. Det är förnämligast två
företeelser i det privatkapitalistiska
systemet, genom vilka mänsklighetens stora
flertal tyranniseras och måste leva i nöd
och beroende, nämligen pengar och
penningränta. Ty i och med att pengar
började användas som bytesmedel, måste
varje hantverkare eller yrkesman, hur
flitigt han än må ha arbetat, vänta till
dess han finner någon, som äger det
erforderliga kontanta beloppet. Det vore
mycket enklare, bättre och lättare, om
alla varor vore bytesmedel och kunde
bytas mot varandra, icke mot det konstlade
penningvärdet utan mot det naturliga
värde, som ligger i dem själva och som
består i det arbete de kostat. Likaså
utövar penningräntan ett oerhört förtryck.
Många flitiga människor, som vilja
uträtta något, få icke tillfälle därtill,
emedan de sakna kapital. För att erhålla
kapital måste de erlägga en hårt
tryckande avgift i form av ränta till
kapitalisterna. Blott dessa båda ekonomiska
tyranner blevo störtade, så skulle det fria
privatekonomiska produktionssättet gott
kunna få bestå. Det hade då undergått en
välbehövlig rening. Nu var den
förhärskande privatekonomiska ordningen en
parodi. På sin höjd var det en på tio, som
verkligen ägde något.
I samband med avskaffandet av
penningen och räntan hade Proudhon
uppgjort en plan om en s. k. bytesbank.
Denna bank skulle stå öppen för varje
producent och konsument, som ville byta ut
eller byta till sig varor. Ävenså skulle
genom banken en räntefri kredit ordnas.
Kunderna skulle lämna varandra
ränte-fria lån. Då alla bankens medlemmar
skulle vara förbundna genom ömsesidiga
tjänster, har man kallat Proudhons
ekonomiska system för mutualism.
När den ekonomiska frågan blivit löst
på detta sätt, var tiden inne för att även
avskaffa det politiska tyranniet.
Proudhon anser, att hela det nuvarande
regeringssystemet blott är till för att
uppehålla de bisittande klassernas privilegier
gent emot de egendomslösa massorna.
Efter att de ekonomiska orättvisorna
bli
vit avskaffade, var statens auktoritet
överflödig. I stället för den rådande
oordningen skulle träda den största
ordning och harmoni för alla. Lagarna
skulle ersättas av överenskommelser mellan
medlemmarna i de enskilda ekonomiska
grupperna, föreningarna och samhällena.
De ekonomiska grupperna skulle ha sin
egen ordningsmakt och övertaga
förvaltningen av sina egna angelägenheter.
Detta politiska system, som i sina grunddrag
tidigare hyllats av engelsmannen Godwin,
ehuru det icke fått någon bestämd
benämning, kallade Proudhon anarki.
”An-arki” betyder ordagrant ”mot välde”.
Att Proudhons idéer utövat ett stort
inflytande på såväl hans samtid som
eftervärlden, det är allmänt erkänt. Hans
ekonomiska synpunkter ha dock icke haft
någon betydelse utanför Frankrikes
gränser, men anarkismen som politisk lära har
vunnit skaror av anhängare i både gamla
och nya världen.
Särskilt karaktäristiskt för Proudhons
lidelsefulla frihetsträngtan är det svar
han gav Napoleon III, då denne sporde
honom om vad som var hans
samhällsideal. Svaret löd: ”Ett samhälle, där jag
själv skulle bli avrättad som reaktionär”.
Proudhon avled, efter att både ha
vandrat till fängelset och
nationalförsamlingen, i Passy den 13 jan. 1865.
F. J—n.
Nya tjänstemän i L. O.
Landsorganisationens representantskap
beslöt vid sitt senaste sammanträde att
bemyndiga Landssekretariatet att anställa
en person med speciell uppgift att
övervaka det sillénska splittringsarbetet inom
fackorganisationerna. I anledning därav
har Landssekretariatet beslutat upprätta
en särskild upplysnings- och
propagagan-daavdelning under ledning av L. O :s andre
sekreterare Frithjof Thunborg. Under
denne skall sortera dels den förut
beslutade pressombudsmannen, dels en för
ändamålet anställd särskild ombudsman.
Samtidigt har till pressombudsman utsetts
redaktör Ragnar Casparsson och till
ombudsman redaktör Valter Åmam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
