Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEXTILARBETAREN
överallt experimenteras det, bringas
offer, tagas risker och inregistreras segrar
eller nederlag. Dessbättre håller det
också på att växa upp en ny skola
nationalekonomer, en som icke fruktar att rucka
på de gamles ”sanningar”.
Universalmedlen mot krissjukdomar heta icke
längre sparsamhet och lönesänkningar. Den
gamla regeln, att samhället icke skall
ingripa i det ekonomiska livet, är icke
längre oantastlig. Samhällena ha tvingats att
ingripa i en omfattning, som den gamla
skolan knappt skulle ha kunnat drömma
om, och dessa ingripanden ske ofta under
nationalekonomers välsignelser.
Vi ha fyra verkligt betydande
sam-hällsexperiment: Ryssland, Italien,
Tyskland och Amerika. Av dessa äro de ryska
och amerikanska onekligen de
intressantaste, emedan de ligga mer på det
ekonomiska planet än de italienska och tyska
experimenten. Dessa ha nämligen en
övervägande politisk prägel. Nåväl, i
dessa experiment ges det icke plats för den
uppfattningen, att man icke skall göra
något, som man icke på förhand vet
kommer att lyckas. Det ges måhända icke ens
plats för något vetenskapligt ”med till
visshet gränsande sannolikhet”. Därmed
är givetvis icke sagt, att reformatorerna
sakna tro på sin mission eller underlåta
att omkring sig strö löften om bättre
tider. Den starkaste drivfjädern hos dem
är väl i varje fall känslan av att något
måste göras. Inför denna känsla får
försiktigheten vika.
Icke minst torde detta gälla president
Roosevelt i Förenta Staterna, vilken icke
kan betraktas som vare sig en omstörtare
å la Lenin eller en äventyrare å la
Musso-lini och Hitler. Roosevelts
samhälls-åskådning har nog bra litet med socialism
att göra. Han har emellertid förstått
lägets allvar och insett, att om man vill
komma ur dyn, så måste krafttag från
samhällets sida till. Han har icke — som
kanske andra borgerliga statsmän skulle
gjort i en liknande situation — frågat
efter om de föreslagna åtgärderna ha
socialistisk eller borgerlig prägel, utan har
gjort det väntade resultatet till
huvudsak. Han har frigjort sig från de
fördomar, som i regel snöra in även kloka
borgerliga statsmän, granskat problemen
objektivt, prövat uppslagen ur
ändamålsenlighetens synpunkt och icke ryggat
tillbaka inför de risker för misslyckande,
som han måste ha varit medveten om.
Det är däri som Roosevelts storhet ligger.
I själva verket äro riskerna för att
Roosevelt skall misslyckas ganska stora.
Detta beror icke i främsta rummet på
experimentens art, ehuru det kan
ifrågasättas, om det amerikanska samhället
var riktigt moget för sådana
ingripanden. Roosevelt har att kämpa mot
flera fiender än krisen och de
ekonomiska lagarna. Han har som de
flesta andra reformatorer att kämpa
mot den mänskliga trögheten och den
mänskliga egoismen, krafter som blivit
mången lovande reformator övermäktiga.
Han har också att kämpa mot den
amerikanska kapitalismen, och denna är en
fruktansvärd fiende. Menige man gör
sig nog sällan en riktig föreställning om
vilket oerhört inflytande finanskapitalets
handhavare utöva i det moderna
samhället. Det korta Hornsrudska
regeringsex-perimentet i Norge härom året visade
klart hur detta privatintresse kan dirigera
ett politiskt spel, utan att behöva stå i den
politiska stridens brännpunkt.
Regeringen Hornsrud föll icke på sina synder —
ty några sådana hann den aldrig begå.
Den föll därför att kapitalisterna grepos
av en dödlig förskräckelse och av denna
drevos att mobilisera sin ekonomiska makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
