- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXX. 1933 /
108

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

TEXTILARBETAREN

nas antal steg och föll någorlunda jämnt
under tidsperioderna 1830—54 och 1870—
1890-talet, men vek under perioden 1855—
69 tillbaka, under det att vävstolarnas
antal gick uppåt. Detta förhållande synes
vara beroende därpå att en del för
textilindustrin avsedda maskiner, som i viss
mån inskränkte behovet av levande
arbetskraft, under 1850- och 1860-talen vunne
insteg och användning.

Så några ord om Norrköpings äldre
bomullsindustri. Redan under 1700-talet
funnos några bomullsfabriker i
Norrköping, men dessa voro få och obetydliga.
År 1790 existerade i staden inalles 3
bomullsfabriker jämte ett kattuntryckeri, med
tillsammans 10 vävstolar och 18 arbetare.
Först år 1854, sedan Norrköpings
bom-ullsväveriaktiebolag två år förut blivit
stadfäst av regeringen, började
tillverkningen av bomullsvävnader drivas i större
proportioner. År 1857 satte Holmens
bruks- och fabriksaktiebolag ett
bomulls-väveri i gång, och året därpå följde Bergs
aktiebolag exemplet. Åren 1873—78 var
Norrköping manufakturbolag och
under-åren 1881—85 väveriaktiebolaget Hallen
sysselsatt med enahanda verksamhet.
Efter sistnämnda år voro endast de tre
äldsta nyssnämnda bomullsfabrikerna i gång.
Medan det år 1853 i Norrköping fanns
endast en bomullsfabrik med 50 vävstolar
och 84 arbetare, var bomullsväveriernas
antal år 1894 3, vävstolarnas antal 1,306
och arbetarnas 1,760.

Åren 1863—64 äro utmärkta av
synnerligt låga siffertal beträffande antal i
gång varande vävstolar, arbetspersonal
och tillverkningsvärde (arbetareantalet
var bara 153, resp. 273), men däremot av
exceptionellt högt värde på bomull.
Under dessa båda år vände sig just det stora
inbördeskriget i Nordamerika till
sydstaternas nackdel och hämmade utförseln av
den där i stor utsträckning odlade
bomullen, vilket hade till följd en
vittomfattande kris för hela världens
bomullsindustri. I Norrköping försattes under år
1863 alla de där varande
bomullsspinnerierna av brist på råvara i overksamhet, och
under året därpå arbetade bara ett av dem
i ringa skala. Väverierna arbetade blott
periodvis med liten arbetspersonal, och
un

der 1863 hade till och med ett av dem inte
en enda vävstol i gång under hela året.
Visserligen sprang tillverkningen hastigt
åter upp efter det förhärjande krigets
slut, men det dröjde dock länge innan den
svåra krisens verkningar upphörde.

Arbetarnas och vävstolarnas antal
följde varandra någorlunda parallellt med
undantag för tidsperioden 1885—89, då
arbetarnas antal fortfarande var i
stigande, medan vävstolarnas sjönk. Detta
förhållande sammanhänger med
upphörandet under 1885 av en bomullsfabrik i
staden.

Efter denna lilla översikt av
textilindustrins i Norrköping förhållanden i äldre
tid skola vi i en kommande artikel lämna
några uppgifter om hur textilarbetarna i
Norrköping hade det för 40 år sedan, d.
v. s. i 1890-talets början.

Förändringar i
förbunds-ledningen.

Förtroendeman K. J. Olsson har tagit
befattning såsom redaktör för tidningen
Västgöta-Demokraten i Borås och
alternativt hemställt om tjänstledighet under år
1934 eller avsked. Representantskapet,
som velat bereda Olsson möjlighet att
återinträda i förbundets tjänst, ifall han
skulle önska detta, har beviljat
framställningen om tjänstledighet. Till hans
vikarie under 1934 har utsetts ombudsman
Gösta Wennström. Skulle Olsson vid
nästa års slut icke önska återinträda
kommer frågan om efterträdare att
hänskju-tas till medlemmarna för omröstning.

Vidare har representantskapet till
vikarierande ombudsman under 1934 bland
19 sökande utsett redaktör J. A. Holm,
Kiruna. Holm är en skicklig stilist samt
äger dessutom erfarenhet som
förhandlare. Han har anseende som en dugande,
pålitlig och omdömesgill person.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:55:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1933/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free