Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skene.
Skene, det lilla livliga industri- och
stationssamhället vid järnvägslinjen
Borås—Varberg, har på sistone blivit
riksberyktat. ”Äran” härför bör nog
tämligen jämnt fördelas på Sveriges
Textilindustriförbund och Borås Wäfveri A/B
å ena och den kommunistiska ”röda
fackliga oppositionen” inom Skene
arbetarestam, enkannerligen förbundsavdelning
n :r 50. å andra sidan.
Allt som liv och anda har i Skene rör
sig i mer eller mindre snäva cirklar kring
Borås Wäfveri A/B :s stora textilfabrik i
Kungsfors, Skene, landets största och vad
produktionsmetoderna angår mest
moderna och rationaliserade företag i sin
bransch. Av den gamla patriarkaliska
anda som ännu i dag, åtminstone i någon
mån, sätter sin prägel på förhållandena
vid en del även rätt betydande
textilindustriföretag i det distrikt Skene tillhör,
har man i Skene sedan långt tillbaka icke
kunnat märka ett spår. I Skene har i
stället den kalla opersonligheten,
mekaniseringen, rationaliseringen och
forcerin-gen satt sin stämpel på allt och alla.
Borås Wäfveri A/B är, som vi redan sagt,
ett i hög grad modernt företag, rationellt
organiserat och anslutet till en lika
rationell kamporganisation ■— Sveriges
Textilindustriförbund. Med allt detta har följt,
att man vid detta företag sedan länge
tagit ringa hänsyn till de människor som,
åtminstone ännu så länge, icke kunna
undvaras, då det gäller att hålla även de mest
genomrationaliserade företag i gång.
Då direktör Paues i
Textilindustriförbundet vid handläggningen inför Arbets-
domstolen den 17 augusti av de på annat
ställe i detta nummer av vår tidskrift
omnämnda Skene-målen förklarade, att
fabriken i Skene visserligen rationaliserats
och i tekniskt avseende befunne sig på
toppunkten, men att det oaktat antalet
anställda vid fabriken år efter år stigit,
så var det riktigt, men då han samtidigt
ville göra gällande, att rationaliseringen
vid företaget icke ställt ökade krav på
arbetarna, icke medfört en forcering av
arbetstakten, kunna vi absolut icke längre
vara med på noterna. En rundvandring
i Skene-fabrikerna skall tvärtom göra det
klart för envar, som har de ringaste
förutsättningar att bedöma saken, att
företaget icke blott förfogar över en präktig
teknisk utrustning utan även att dess
ledning genomfört och tillämpar ett
arbetssystem av utomordentlig effektivitet, ett
system som medför och måste medföra en
till det yttersta stegrad arbetstakt. På
strängt taget varje avdelning i denna
fabrik ha arbetarna, med nära nog jämna
mellanrum, pålagts att passa ett allt
större antal maskinenheter. Riktigt är att
övergången från ett mindre till ett större
antal maskiner per arbetare i vissa fall
stått i samband med att nya, förbättrade
maskiner, vilka rent automatiskt ökat
produktionen, tagits i bruk. I en mängd
andra fall däremot ha arbetare, som
tidigare arbetat med t. ex. två maskiner,
ålagts att sköta tre maskiner av in i
minsta detalj samma typ som de två, utan att
några förändringar av verklig betydelse
för arbetsprocessen i övrigt företagits.
1931 underkastades som bekant ackords-
N:r 3, 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
