Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1938 - Förbundets 40-årsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEXTIL ARBETA REN
samhällsgrupper få betala mer för vissa
förnödenheter för att ge dessas framställare bättre
levnadsförhållanden.
Samarbetet mellan arbetarerörelsens
huvudgrenar, socialdemokratiska partiet och
fackföreningsrörelsen, har alltid varit så intimt, att det är
mycket svårt att avgöra vilkendera grenen som haft
största inverkan på lösningen av en hel del
frågor. Partiet har undergått sina
utvecklingsbetin-gade förändringar, likaså fackföreningsrörelsen.
Från små lokala föreningar med små strider mot
enskilda arbetsgivare har utvecklingen gått fram
till landsomfattande förbund med avgöranden för
hela industriområden. Ingen bestrider längre
nyttan av det arbete som utförts eller
nödvändigheten av organisationen. Arbetarrörelsen har
blivit en makt i samhället, och ingen tvivlar heller
på betydelsen av organisationens kommande
insatser i utvecklingen.
Det demokratiska genombrottet och
självstyrelsen ställde andra krav än tidigare och förde till
makten fram en ny klass av människor, som inte
hade annan erfarenhet att bygga på än den som
getts i organisationerna -— resultatet visar också
en god del av värdet av organisationernas arbete.
Men ytterligare komplicerade uppgifter vänta
oss. Samhället visar större intresse för
produktionslivet och har, som i kampen mot
arbetslösheten, måst göra långt gående ingripanden.
Oberoende av statsskick, ha i olika länder för
samhällsskyddets skull ingripanden gjorts i
produktionslivet. Dessa ingripanden torde utvidgas, och
vår rörelse får delvis nya uppgifter, anpassning
kommer att krävas efter nya förhållanden. Snart
kanske vi få avgöra, om en vidgad
samhällskon-troll över produktionslivet är att föredraga framför
nuvarande kontroll genom
finanskoncentrationerna, och välja att finna andra former för
bevarande av den fria utvecklingen eller att insnöras
under det tvång som ur samhällssynpunkt kan anses
berättigat att pålägga arbetsmarknadens parter.
I varje fall få vi räkna med att vara beredda till
anpassning efter nya förhållanden. De problem
rörelsen ställs inför i den närmare kontakten
med produktionslivet, torde ej bli lättare än dem
organisationerna hittills haft att lösa.
Resultatet av organisationernas arbete på att
tillvarataga medlemmarnas intressen är
ingalunda det enda och kanske inte ens det mest
värdefulla resultatet. Det resultat som uppkommit
genom att organisationerna gett sina medlemmar
blick för ekonomiska realiteter, det som
uppkommit genom att ge en ny uppåtsträvande klass av
människor intresse för samhällsbildningen, det
resultat som kan uppvisas genom att
organisationerna åt arbetarna erövrat människovärdet, är
minst lika viktigt. Men våra problem
kompliceras, som sagt.
Beroendet av utlandet ger oss problem av
internationell art, och det är frågor som så intimt
sammanhänga med vår rörelses uppgifter och
produktionslivet självt, att vi ej kunna bortse från
dem. Allt djupare måste rörelsen och främst dess
ledning intränga i orsakssammanhangen.
Rationaliseringen m. m. är problem att lösa,
och vår väg framåt är beroende av hur dessa
frågor lösas. De skola dessutom lösas med ansvar
för demokratin, och det nödvändiggör en på
djupet, hos medlemmarna, grundad uppfattning om
svårigheterna.
Den mörka världsbilden för närvarande får ej
ge anledning till misströstan. Föregångarna
upplevde världskriget utan att förlora mod och tro.
Framtidstron präglade veteranerna, och tacket till
dem bör förbindas med löftet att förvalta arvet så
att traditionen upprätthålles. Ungdomen bör
minnas att ju närmare målet man är, ju större äro
svårigheterna. Ungdomen måste bereda sig att
lösa kommande uppgifter. En demokratisk
folkrörelse är stark endast så länge den är i grunden
förankrad hos medlemmarna. Yi skola inte
förverkliga något schema men lägga grunden till det
nya vi vilja skapa.
I det fortsatta arbetet härför hälsas 40-åringen
välkommen och bringas ett tack för vad den gjort.
Jag bringar Textilarbetareförbimdet denna
hälsning och detta tack från Sverges övriga
organiserade arbetare och uttalar Landsorganisationens
tillönskan om en lyckosam framtid.
Efter det med livliga applåder mottagna
högtidstalet följde ytterligare musik oeli
därefter överlämnades ordet till gästerna.
Chr. Nielsen från det danska
textilarbetareförbundet framförde de danska
kollegernas hälsningar och välgångsönskningar til!
vårt förbund. I sitt anförande betonade han
särskilt vikten av samarbete, nationellt och
internationellt — icke minst mellan
arbetarrörelsen i de nordiska staterna — i dessa
vanskliga tider. Han överlämnade på det
danska förbundets vägnar en stor och
praktfull vas av danskt porslin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
