Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
TEXTILAR BET ÄREN
bland annat tid för förhandlingar och
erfarenheten säger oss att därest man hinner
komma till tals om ett avskedande innan
detsamma blivit verkställt, äro utsikterna att få vad
vi anse vrångt och orättvist tillrättat större
än om vi redan stå inför fullbordat faktum.
Antalet avskedanden, som bottnat i önskan
att komma åt arbetare för deras insatser
inom fackföreningsrörelsen, är dessbättre sedan
många år tillbaka i stadigt sjunkande. Men
vi ha också andra "typer" av avskedanden,
vilka icke visat samma bestämda nedåtgående
tendens. Yi tala bl. a. om avskedanden i
hastigt mod. En arbetare kan, utan att vara
särskilt grälsjuk, komma i ordbyte med
någon av det "lägre" arbetsbefälet. Arbetaren
ligger kanske över i argumenteringen.
Ordbytet väcker uppseende. "Basen" blir arg
och tror sig kunna rädda sitt anseende endast
genom att tillgripa ett omedelbart
avskedande. Vilka utsikter ha vi just nu att få ett
dylikt i ilska och hastigt mod företaget
avskedande upphävt? I de flesta fall inga alls, ty
fabriksledningen vägrar i regel korrigera
"basens" åtgärd, om icke för annat så därför att
en korrigering skulle undergräva förmännens
och företagsledningens auktoritet. Detta veta
drummelaktiga arbetsledare, som vi alltjämt
måste räkna med, och sky därför icke att
provocera situationer, vilka giva dem tillfälle att
visa sin makt. En anslutning till
huvudavtalet sätter stopp för slikt ofog, ty enligt detta
måste det finnas en hållbar motivering för
varje avskedande. Måste icke detta medföra
en känsla av ökad trygghet hos arbetarna ?
Innebär det icke att envar, som vet med sig att
han sköter sitt arbete, kan hålla ryggen
rakare, att fjäsk och kryperi för sådana
arbetsledare som värdera sådant högre än något annat,
blir impopulärt ? Medan det nu är
arbetsgivaren ensam som bestämmer över arbetarnas öde
i anställningsfrågor blir det enligt
huvudavtalet arbetsmarknadsnämnden, där tre av de
sex ledamöterna äro våra egna förtroendemän,
som i sista hand fäller det avgörande utsla-
Teknisk trepartskommitté för
textilindustriens arbetsproblem.
I överensstämmelse med vid den
internationella textilkonferensen i "Washington på
våren 1937 gjort uttalande, beslöt Int.
arbetsbyråns styrelse vid sitt sammanträde i Genève
den 2—4 februari i princip att upprätta en
s. k. teknisk trepartskommitté (med
representanter sålunda för regeringar, arbetsgivare
och arbetare) för behandling av
textilindustriens sociala problem och med
underkommittéer för industriens olika huvudgrenar.
Arbetsbyrån fick i uppdrag att utan
dröjsmål konsultera de intresserade ländernas
regeringar samt arbetare- och
arbetsgivareorganisationer för upprättande av
ledamotsförteckningar för de olika underkommittéerna.
Den nya kommittén har att undersöka
arbetsförhållandena inom textilindustrien samt
de andra omständigheter beträffande denna
industri, som direkt eller indirekt kunna
vara av betydelse för förbättrande av
arbetsförhållandena. Kommittén har därefter att till
arbetsbyråns styrelse inkomma med sina
förslag.
Arbetsdomstolen 1938.
Till Arbetsdomstolen inkommo 1938
sammanlagt 177 nya mål mot 175 mål året förut.
Från 1937 kvarstodo 22 mål oavgjorda. Av
de inkomna målen ha icke mindre än 162
instämts från arbetaresidan, medan
arbetsgivareparten bidragit med allenast 14. Ett mål
har hänskjutits till domstolen av parterna
gemensamt.
Under året blevo 133 mål (f. å. 152)
slutgiltigt avdömda, under det att 28 (f. å. 20)
avskrevos och 36 kvarstodo oavgjorda vid
årets slut. Antalet meddelade domar
utgjorde 134. Domstolen höll under året 54
offentliga sammanträden.
get. Är detta utan betydelse — innebär det
ingen som helst uppmjukning av § 23?
Endast de som absolut vägra godtaga klara
sakskäl, lära vara hågade påstå något sådant.
I en kommande artikel skola vi dels
ytterligare kommentera huvudavtalets kap. III,
dels även beröra kapitlen IV och V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
