Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Juni 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
TEX T ILARBET AREN
Bomullsindustrin är, som bekant,
koncentrerad till grevskapet Lancashire med
städerna Bolton och Manchester som huvudcentra,
medan ylleindustrin i huvudsak är förlagd till
Yorkshire med staden Bradford som centrum.
I Leicester med omgivningar återfinnas de
flesta trikåfabrikerna, och till Nottingham är
tyll- och spetsindustrin förlagd. I övrigt är
industrin spridd över olika delar av landet. I
"yllestaden" Bradford är produktionen av
siden- och konstsilkevaror ganska omfattande.
Här finns ett företag, som sysselsätter cirka
4,000 arbetare, en sidenfabrik som dock
numera tillverkar konstsilkevaror i större
omfattning än sidenvaror. Det ansågs åtminstone
till för några år sedan vara ett av världens
största i sidenbranschen.
England är ju ett gammalt
textilindustriland med en omfattande export av textilvaror,
som det under de senare åren haft svårt att
klara på grund av konkurrensen från bl. a.
Japan. Exporten på Indien, som förut varit
mycket betydande, har dessutom decimerats
på grund av, som engelsmännen själva säga,
att de sålt sina textilmaskiner till bl. a. just
Indien och f. ö. även Japan, där de lärt ut
konsten och skaffat sig farliga konkurrenter
genom den otroligt billiga arbetskraft, som
där kan uppbringas för utförande av arbetet.
Det finns kanske icke något europeiskt
land, som i så stor utsträckning utnyttjat den
minderåriga arbetskraften inom
textilindustrin som just England. Genom
fackorganisationernas energiska ingripande och
outtröttliga arbete har under årens lopp betydande
förbättringar inträtt i detta avseende, men
först fr. o. m. i fjol sattes mera bestämda
gränser för utnyttjande av såväl den
minderåriga som den kvinnliga arbetskraften genom
den då ikraftträdande nya fabrikslagen.
Genom denna nya fabrikslag, som trädde
i kraft den 1 juli nämnda år, har dessutom
den ordinarie arbetstiden fastställts till 48
timmar per vecka och högst 9 timmar per dag
i motsats till vad som tidigare varit fallet, då
någon sådan gräns icke fanns angiven. Den
nya lagen medgiver dock övertid i så gott som
obegränsad omfattning för manliga vuxna
arbetare, medan för kvinnliga arbetare och
minderåriga mellan 16—18 år övertidsarbete får
uttagas med högst 100 timmar per år — i vis-
sa undantagsfall kan denna utökas till 150
timmar per år. För minderåriga under 16 år
kommer arbetstiden att från och med den 1
juli 1939 utgöra högst 44 timmar per vecka
(övertid är alltså icke tillåten för dessa), men
tyvärr har man möjliggjort en uppmjukning i
så måtto, att om ett företag kan bevisa, att
förhållandena i dess fabrik icke kunna anses
vara hälsovådliga, kan 48 timmars arbetstid
uttagas även av minderåriga mellan 14 och
16 år. Fackförbunden äro i opposition mot
denna uppmjukning och ha vidtagit vissa
mått och steg för att omöjliggöra den, men
besked har ännu icke lämnats på deras
framställning i denna riktning.
Övertiden för kvinnliga arbetare och
ungdom mellan 16—18 år får icke överstiga 6
timmar per vecka och icke förläggas över mer
än 25 veckor under ett kalenderår.
Arbetsdagen för dessa kategorier, inberäknat
eventuell övertid, får omfatta högst 10 effektiva
arbetstimmar, medan arbetsdagen för
manliga vuxna arbetare begränsas till högst 11
effektiva arbetstimmar, inklusive övertid. De
manliga arbetarna kunna alltså utnyttjas till
arbete under 66 timmar per vecka om endast
söckendagarna tillgripas, medan de kvinnliga
och minderåriga mellan 16—18 år kunna
sysselsättas högst 54 timmar per vecka under
begränsad tidrymd av året. Kvinnliga vuxna
arbetare och minderåriga mellan 14—18 år få
icke användas till arbete å söndagar och icke
efter kl. 13 på lördagarna. Lagen föreskriver
även, att beträffande dessa kategorier skola
vissa helgdagar vara fria, såsom juldagen,
långfredagen, bank holidays (dagar liknande
annandag påsk, vår 1 maj o. s. v.) eller
andra dagar i stället, vilket skall meddelas 3
veckor i förväg. Det gäller England och
Wales, medan i Skottland 6 veckodagar skola
vara fria för kvinnliga arbetare och minderåriga
under 18 år.
Lagen begränsar vidare arbetstiden till
tidigast kl. 7 och senast kl. 20 för minderåriga
mellan 16—18 år, till kl. 18 för minderåriga
under 16 år och senast kl. 21 för vuxna
kvinnliga arbetare. Dessutom säger lagen, att en
arbetsgivare är skyldig att uppsätta anslag i
fabriken rörande arbetets påbörjande och
avslutande jämte förläggningen av raster för
varje dag under veckan, och allt arbete, som
utföres därutöver, är att betrakta såsom
övertid. Arbetet får vidare icke räcka längre i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
