Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
TEXTILAR BET ÄREN
retagen i Holland, som sysselsätter ett par
tusen arbetare, var detta byggnadssätt i sin
helhet genomfört. Interiören gjorde också ett
egendomligt intryck, inte särskilt i fråga om
inredningen, utan fastmer på den grund att
man såg så ytterst få kvinnliga arbetare. Man
upplyste mig också om att det
kvinnliga inslaget vid detta företag endast var
ungefär 1 %.
Företaget, som varit i familjens ägo i flera
generationer, hade storartade anläggningar,
som till fullo motsvarade Hollands
världsrenommé ifråga om prydlighet. Firman har
export i stor utsträckning på Java, men trots att
den fått vidkännas stora inskränkningar i
exporten på grund av skarp konkurrens från
Japan, var det inte alltför många stolar, som
stodo stilla i de jättestora vävsalarna. Detta
företag ansågs betala bra löner, och då alltid
det bästa råmaterial användes kunna jämna
förtjänster uppnås. En vävare kunde t. ex.
komma upp i en lön av över 60 kronor per
vecka, vilket ju betyder mera i realiteten på
grund av i vissa fall lägre levnadskostnader i
Holland.
Däremot hade en av Hollands största
mattfabriker måst helt avstänga en del av sina
stora fabriksavdelningar på grund av de
dåliga tiderna. Lagret av redan färdiga mattor
var imponerande ur såväl storlekssynpunkt
som kvalitetssynpunkt. Även vid detta
företag hade man jättestora vävstolar av olika
fabrikat, men arbetsproceduren var olika i fråga
om en hel del detaljer i jämförelse med de
belgiska mattfabrikerna. Det var emellertid
mycket intressant att se det hela, och även
här kunde jag iaktta en förvånansvärd
prydlighet, även om det tydligen mötte större
svårighet att här åstadkomma denna på grund av
de olika färgstofferna. Här tillverkades
AYil-tonmattor och imiterade persiska mattor, men
unika, vackra mönster av mycket modern typ
förekommo också och voro mycket tilltalande.
Liksom fabrikerna i Holland äro
bostäderna av hög standard och i regel så prydliga, att
det är ett nöje att se dem och intrycket blir
det allra bästa. I allmänhet har en
arbetarfamilj 2 à 3 rum och kök, och i en del fall
mera. Bostadsföreningar existera här i stor
utsträckning, och i ett av de oerhört stora
bostadskvarter i Amsterdam, som med undantag
av själva byggnadsstilen mycket påminde om
H. S. B.-husen här hemma, hade jag möjlighet
att titta på en arbetarbostad om tre rum och
kök med badrum till en hyra av ungefär 380
kronor per år. I privathus i centrum, där
hyrorna ansågos vara relativt höga, betingade
en våning om 5 stora rum och kök 800 kronor
pr år, medan en motsvarande våning på en
stor fabriksort ett par timmars resa från
Amsterdam kostade i hyra cirka 500 kronor per
år. Enfamiljshus förekomma inte i samma
utsträckning i Holland som i England,
Frankrike och Belgien, utan här är man fullt
belåten med att bo i våning i större hus.
I övrigt äro väl levnadskostnaderna
närmast att jämföra med levnadskostnaderna i
Sverge. För vissa varor betingas högre priser
än här hemma, men detta kompenseras av
lägre priser på andra varor. Skatterna
beräknas utgöra 10 % av inkomsten i
genomsnitt.
Även ur organisationssynpunkt påminner
den holländska textilindustrin mycket om
den schweiziska. Som redan nämnt, äro
arbetarna organiserade i olika förbund, ett
katolskt, ett evangeliskt och ett s. k. modernt
förbund eller med andra ord ett
socialdemokratiskt förbund. Det största
textilarbetareförbundet är — i motsats till vad som är fallet i
rent katolska länder — det katolska
förbundet, som f. n. har omkring 12,000 medlemmar,
medan det socialdemokratiska har ungefär
9,000 och det evangeliska cirka 5,000. Detta
innebär en ganska betydande reducering i
medlemsantalet inom samtliga förbund i
jämförelse med 1931, nämligen cirka 3,000 i fråga
om det katolska förbundet, cirka 7,000 för det
socialdemokratiska förbundet och mellan
1-ocli 2,000 i fråga om det sistnämnda
förbundet. Man samarbetar dock på de vitalaste
punkterna, men i övrigt gäller det att
framhålla sitt eget förbund och dess metoder och
åtgärder såsom varande de förnämsta, en
metod som kanske kan anses vara förståelig men
som väl knappast i längden kan var så
fördelaktig, utan tvärtom i förening med
splittringen på olika förbund säkerligen bidrager till
att fördröja åstadkommandet av önskade
förbättringar i såväl löne- som socialt hänseende.
Märtha Holmström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
